Folkhälsomyndigheten definierar en folksjukdom som en sjukdom med hög förekomst i befolkningen och som bedömsha en stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd under en viss tidsperiod. Folksjukdomarna i Sverige är i de flestafall välkända. Ibland kommer de också väldigt nära, när man själv eller en anhörig insjuknar, och medierna rapporterarofta och gärna om folksjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, de vanligaste formerna av cancer ochdiabetes.
Kronisk njursjukdom viktig folksjukdom
Men som vi alla vet är kronisk njursjukdom en viktig folksjukdom som få svenskar känner till och som sällan letar sig ini medierna. En av tio svenskar lever med olika stadier av kronisk njursjukdom – många utan att känna till det. En avorsakerna till att kronisk njursjukdom hamnat i skuggan av andra folksjukdomar är att den inte ger sig tillkänna medsymptom under en lång period.
Kronisk njursjukdom kan betraktas som en tyst sjukdom, där njurfunktionen gradvis försämras utan att man får någratydliga symtom förrän man förlorat uppemot 80% av sin njurfunktion. Eller kanske är det så att symtomen är diffusaoch svårtolkade, mer om detta kommer att presenteras av Anders Fernström i ett kommande nummer av Dialäsen.
Tidig upptäckt avgörande
Tidig upptäckt – och tidiga insatser är därför helt avgörande för prognosen. Kronisk njursjukdom kan ännu inte botas, men den kan behandlas och bromsas, och ju tidigare vi kan sätta in behandling desto större vinster gör vi både förden enskilda personen och för samhället. Dessutom, när vi bromsar försämringen av njurfunktionen skyddar ävenbehandlingen mot hjärt-kärlsjukdom, som ju är den vanligaste dödsorsaken vid kronisk njursjukdom. Den ökade riskenför hjärt-kärlsjukdom kanske är den absolut viktigaste orsaken att upptäcka njurpåverkan och nedsatt njurfunktiontidigt och behandla.
Detta kan möjliggöras på ett relativt enkelt och billigt sätt, genom en årlig undersökning av njurfunktion och blodtryckhos personer med hög risk för njurskada. Förra året kom det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom(https://njurmed.se/nationellt-vardprogram-for-kronisk-njursjukdom/) där det rekommenderas att njurfunktionenundersöks hos patienter med diabetes, högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och personer som har opererat bort en njure. Undersökningen är enkel, ett blodprov för att skatta njurfunktionen (eGFR) och ett urinprov för att undersöka om detfinns tecken till njurskada (albumin i urinen; ACR). Denna provtagning är dessutom billig och ska också ställas ikontrast till att man uppskattar att de 0,2 % av befolkningen som är i dialysbehandling eller som har transplanteratsstår för en kostnad på ca 4% av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten.
Minskar risk för komplikationer
Tidig diagnos och behandling har, förutom att bromsa sjukdomens utveckling, även visat sig minska risken för andrasamtidiga komplikationer.Ändå är det alldeles för få individer med njurskada och nedsatt njurfunktion som upptäcks, får en diagnos ochpåbörjar behandling. Av de patienter som rekommenderas undersöka njurfunktionen är det förnärvarande ungefärbara hälften som gör det. Av de personer som sedan visar sig ha njurpåverkan är det bara hälften som får endiagnos(kod) och av de diagnostiserade individerna är det slutligen endast sex av tio patienter som får behandlingmed läkemedel som påverkar renin-angiotensinsystemet vilket är basbehandling vid kronisk njursjukdom och knappthälften får behandling med statiner som skyddar mot samtidig hjärt-kärlsjukdom, men denna underdiagnostik ochunderbehandling är inte unik för Sverige. Nyligen publicerades en artikel av Johan Sundström et al. – Prevalence, outcomes, and cost of chronic kidney disease in a contemporary population of 2,4 million patients from 11 countries: The CaReMe CKD study (https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2022.100438) och där kunde man visa att mönstret att få individer får diagnos och underbehandling är detsamma även i andra länder.
Screening kan ge goda effekter
Detta skapar onödigt mänskligt lidande och cirka 1100 personer påbörjar nu dialysbehandling varje år och kostar storapengar för samhället. Screening av personer med risk att utveckla njursjukdom kan bidra till att bromsasjukdomsförloppet, minska biverkningar från läkemedel, förbättra blodtrycksnivåer och minska behovet avsjukvård och vårdplatser.
Flera viktiga initiativ pågår i Sverige, i Södra sjukvårdsregionen har man sedan 2011 riktlinjer för preventiv nefrologi – tidig upptäckt och initial utredning av kronisk njursjukdom framtagna i samverkan mellan njurmedicin ochallmänmedicin samt i samråd med Njurförbundet. Det skulle framöver vara intressant att se en sammanställning avhur man kunnat bidra till att bromsa sjukdomsförloppet vid kronisk njursjukdom och minska behovet av sjukvård ochvårdplatser (om man inte redan gjort det…).
Uppmaning att ta fram riktlinjer
SNF vill nu uppmana alla njurmedicinska verksamheter att via regionala och lokala arbetsgrupper (RPO/LPO) och som en del av kunskapsstyrningen inom vården, delta i arbetet att ta fram tydliga riktlinjer i samverkanmed primärvården och lyfta vikten av att rutinmässigt och systematiserat börja undersöka njurfunktion ochblodtryck hos dessa identifierade riskgrupper. Endast på det sättet kan vi på allvar förebygga och behandlasjukdomen i större skala. Kronisk njursjukdom är inte bara en folksjukdom – utan också en växande folksjukdom på grund av en åldrande befolkning samt en ökad förekomst av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdom. Kronisknjursjukdom spås vara den femte vanligaste dödsorsaken i världen år 2040. Sverige kan välja att gå åt andra hållet, börja undersöka njurfunktionen och risken för kronisk njursjukdom och uppmärksamma denna tysta folksjukdom sominnebär stor påverkan för enskilda individer och hela samhället.
Av Maria Eriksson Svensson
Foto Akademiska sjukhuset
