Nordisk Njurmedicinsk Vårkonferens 2017

Strax bredvid Alemdalen samlades sjuksköterskor, dietister, medicintekniker och andra intressenter inom njursjukvården från hela Norden för att under tre fullspäckade dagar få ta del av Nordiskt Njurmedicinskt Vårmötes gedigna program. Likt tidigare år hölls det även i år flera olika parallella sessioner för olika branschkategorier och flertalet presentationer framfördes av många duktiga föreläsare.

SNSF och Nordiatrans arbetar brett inom njursjukvårdens alla nischer, något som avspeglades i första dagens förmöten/workshops. SNSF:s och Nordiatrans ordförande Dan Enell och Ros-Marie Taponen höll tillsammans ett förmöte om nordiskt samarbete.

Nordiskt samarbete genom tiderna

Nordiskt samarbete var ett ledord för hela vårmötet då anordnare var SNSF från Sverige och Nordiatrans som representeras av sjuksköterskor från hela Norden. Att mötet hölls i Visby var nog ingen tillfällighet. Gotlands historia präglas av flertalet nordiska influenser och dess strategiska läge har format öns historia. Visste du att Gotland år 1361 erövrades av danske kungen Valdemar Atterdag och återgick till Sverige först 1645 i samband med freden i Brömsebro?

Vinnare i posterutställning

Posterutställningen på Vårkonferensen i Visby var välbesökt under dagarna tre. Ofta stod det någon djupt försjunken i tankar framför någon av de fjorton posters som inkommit till årets utställning. Posterutställningens syfte är att sprida goda exempel inom njurmedicinsk omvårdnad, både inom aktuella forskningsprojekt och områdets utveckling som helhet. SNSF har sedan slutet av 1990-talet haft med posters på årsmötet. Postertävlningens vinnare kungjordes under den avslutande middagen på tisdags kvällen.

 

Vann gjorde Martina Berndtsson och Maria Lang med postern ”trygg dialysstart”, som fick ta emot priset av SNSF:s och Nordiatrans ordförande. Dialäsen fångade postervinnarna i farten och bad dem svara på några snabba frågor.

 

Varför bestämde ni er för att skriva om detta ämne?

Vi var intresserade av kommunikation, undervisning och samtalsmetodik. Områden som vi anser är en av sjuksköterskans allra viktigaste uppgifter. Vi arbetar inom olika inriktningar inom njursjukvård (Martina på HD.n i Skene, Maria på PD-mottagningen i Borås) och vi diskuterade vilka intresse- och arbetsområden vi har gemensamt. En arbetsuppgift som vi tycker är mycket viktig är dialysinformationen till patienten inför valet av dialysform. Patienter som ska påbörja dialysbehandling står ju inför en mycket stor förändring. Detta ville vi fördjupa oss om. Vi ville veta vad som var viktigt för dem  form av stöd och information, och om det var något som de saknade.

Vad var det mest förvånande ni kom fram till under arbetet, positivt såväl som negativt?

Det är inte alltid lätt att sätta fingret på varför ett möte med en annan människa inte blir bra. Därför var det som förvånade oss mest patienternas fantastiska förmåga att verbalisera dessa tankar och känslor. Några av patienterna lyfte fram känslorna som uppkom av att man inte blivit sedd eller hörd, eller upplevelser av att de inte haft makt att kunna påverka sin egen vård. Före studien var vi bägge inriktade på att det viktigaste måste vara informationen om behandlingsalternativen. Man måste få den medicinska kunskapen klar för sig för att kunna fatta ett väl övervägt beslut. Detta visade sig vara viktigt till viss del, men många patienter önskade mer kunskap om hur dialysen skulle påverka deras vardagsliv hemma. man oroade sig mer över det praktiska. det visade sig även att det som patienterna kanske värdesatte mest av allt var en förtroendefull relation där vårdpersonal aktivt lyssnade, visade intresse och empati.

Vad var det roligaste med arbetet?

Det roligaste med arbetet är att det väckt många tankar och idéer hos oss: om hur vi kan utveckla arbetet med våra patienter, inte bara predialytisk utan i alla patientmöten. vi har genom öppen dialog, med högt i tak, bildat en plattform för att tala om ämnet med våra kollegor, vilket aktualiserar och utvecklar arbetet med kommunikationen och bemötande.

Hur tycker ni att man borde gå vidare med detta?

Eftersom vi tror att kunskapen är tillämpbar även inom området för andra kroniska sjukdomar ser vi möjligheterna till kunskapsutbyte mellan olika specialiteter. Närmast är forsknings- och kvalitetsdagar som anordnas på Södra Älvsborgs sjukhus i oktober, då fokusområdet bland annat är att öka patientens delaktighet. Något som framkom tydligt i studien var att ”njurskolan” upplevdes som ett betydelsefullt forum för många patienter, främst i och med mötet med andra patienter med dialysbehandling. Det skulle vara av intresse att närmare studera skillnaderna mellan upplevelserna hos dem som deltagit gentemot de som inte haft möjlighet eller velat delta. Vi frågor oss också om kvaliteten i informationen och bemötande påverkar patientens val av dialysform? Väljer en välinformerad och trygg patient i större utsträckning självdialys i någon form?

Vi skulle också vilja passa på att tacka våra fantastiskt kunniga och erfarna handledare Anette Lennerling och Cecilia Vedin. Det hade inte blivit någonting utan deras kloka råd!