De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.
– Läkemedelsutvecklingen inom diabetesområdet är oerhört positiv för många patientgrupper. De senaste åren har personer med typ 2-diabetes behandlats med SGLT2-hämmare som sänker blodsockret och dessutom har hjärt- och njurskyddande egenskaper. Läkemedlet blev dessutom nyligen officiellt godkänt för hjärtsvikt och blir det sannolikt för njursvikt om några månader, säger Jan Eriksson överläkare och professor i klinisk diabetesforskning på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
SGLT2-hämmare har utvecklats för behandling av högt blodsocker hos personer med typ 2-diabetes. Läkemedlet verkar i njurarna genom att hämma återupptaget av socker från urinen till blodbanan och ökar därigenom utsöndringen av socker (glukos).
Enligt Jan Eriksson är det ännu inte känt varför dessa läkemedel, som ökar sockerutsöndringen i urinen, också har positiva effekter på hjärt- och njursjukdom.
– Här behövs mer forskning och flera stora studier pågår. Tidigare kliniska läkemedelsprövningar har dock visat på övertygande effekt på hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död vid typ 2 diabetes och samtidig etablerad hjärt-kärlsjukdom. I färska studier, som gjorts vid hjärt- och njursvikt, även hos patienter utan diabetes, har man jämfört läkemedlet mot placebo. Det har då givits som tillägg till standardbehandling, ofta ACE-hämmare eller angiotensin-receptor-blockare, och vid hjärtsvikt vätskedrivande och betablockerare, förklarar han.
– SGLT2-hämmare används sedan länge som tilläggsbehandling mot högt blodsocker, men ges numera även som tillägg till vanlig behandling vid hjärt- och njursvikt. Man har sett att behandlingen kan minska risken för försämring av njur- och hjärtsvikt, att dö i förtid, behov av sjukhusvård och förmodligen dialys, säger Jan Eriksson.
Ett annat exempel på framsteg i behandling av typ 2-diabetes är en nygammal hormonbehandling; GLP1-analogen Rybelsus.
– Läkemedlet är sedan i våras godkänt i Sverige och Europa. Trots att denna typ av läkemedel, så kallade peptider, vanligen behöver ges som spruta dagligen eller en gång per vecka så kan denna medicin nu tas i tablettform en gång om dagen och tas upp av tarmen. Det ges framförallt som tillägg till grundbehandling med exempelvis metformin för att uppnå viktnedgång, förebygga hjärt-kärlkomplikationer. Denna läkemedelsklass har uppvisat förebyggande effekt mot hjärt-kärlsjukdom och i viss mån njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes, och ges vanligen som tillägg till standardbehandling, avrundar han.
Källa och foto: Akademiska sjukhuset
SGLT2-hämmare har utvecklats för behandling av högt blodsocker hos personer med typ 2-diabetes. Läkemedlet verkar i njurarna genom att hämma återupptaget av socker från urinen till blodbanan och ökar därigenom utsöndringen av socker (glukos).
Enligt Jan Eriksson är det ännu inte känt varför dessa läkemedel, som ökar sockerutsöndringen i urinen, också har positiva effekter på hjärt- och njursjukdom.
– Här behövs mer forskning och flera stora studier pågår. Tidigare kliniska läkemedelsprövningar har dock visat på övertygande effekt på hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död vid typ 2 diabetes och samtidig etablerad hjärt-kärlsjukdom. I färska studier, som gjorts vid hjärt- och njursvikt, även hos patienter utan diabetes, har man jämfört läkemedlet mot placebo. Det har då givits som tillägg till standardbehandling, ofta ACE-hämmare eller angiotensin-receptor-blockare, och vid hjärtsvikt vätskedrivande och betablockerare, förklarar han.
– SGLT2-hämmare används sedan länge som tilläggsbehandling mot högt blodsocker, men ges numera även som tillägg till vanlig behandling vid hjärt- och njursvikt. Man har sett att behandlingen kan minska risken för försämring av njur- och hjärtsvikt, att dö i förtid, behov av sjukhusvård och förmodligen dialys, säger Jan Eriksson.
Ett annat exempel på framsteg i behandling av typ 2-diabetes är en nygammal hormonbehandling; GLP1-analogen Rybelsus.
– Läkemedlet är sedan i våras godkänt i Sverige och Europa. Trots att denna typ av läkemedel, så kallade peptider, vanligen behöver ges som spruta dagligen eller en gång per vecka så kan denna medicin nu tas i tablettform en gång om dagen och tas upp av tarmen. Det ges framförallt som tillägg till grundbehandling med exempelvis metformin för att uppnå viktnedgång, förebygga hjärt-kärlkomplikationer. Denna läkemedelsklass har uppvisat förebyggande effekt mot hjärt-kärlsjukdom och i viss mån njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes, och ges vanligen som tillägg till standardbehandling, avrundar han.
Källa och foto: Akademiska sjukhuset, Thinkstock
