Att bli levande njurdonator bygger helt på egen vilja. För att bli godkänd är förutsättningen att man är myndig och helt frisk, ha en allmänt god fysik och mental hälsa. Den blivande donatorn måste därför gå igenom en omfattande medicinsk och psykosocial utredning.  

Utredningen tar oftast sex till åtta månader. Den är viktig och säkerställer att sjukdomar, vilka tidigare inte varit kända, och vilka skulle kunna utgöra en risk för donatorn, upptäcks. Det kan exempelvis vara diabetes, hjärtsjukdom, cancer eller njursjukdom. En del i donatorsutredningen är att mäta den funktionella arbetsförmågan. Syftet är att testa hur hjärta, lungor, blodcirkulation och rörelseorganen fungerar vid ansträngning. Det finns flera sätt att göra detta på. Ett sätt att undersöka detta är genom ett arbetsprov. Det genomförs oftast på motionscykel eller löpband med elektroder fästa på huden för att därigenom mäta hjärtats elektriska aktivitet. Genom att stegvis öka motståndet mäts vilken ansträngningsgrad som testpersonen kan uppnå utan att få besvär, och framför allt noteras om och i så fall vilka besvär som gör att testet måste avbrytas. 

Fysioterapeut gör bedömning

Arbetsprovets förlitlighet är ytterst omdiskuterad och det har klara begränsningar. Det finns metoder som sannolikt bättre skattar den funktionella arbetsförmågan och som på ett mer validerat vis speglar, och kan komplettera patientens kardiella status. På Skånes universitetssjukhus i Malmö remitteras numera potentiella levande donatorer till fysioterapeut på njurmottagningen för bedömning av den fysiska arbetsförmågan. Eftersom det finns en rad aspekter att ta hänsyn till i samband med en operation kan donatorn även vid bedömningen få rådgivning för att optimera sina förutsättningar inför ingreppet och för att på bästa sätt återgå till sin vardag efter njurdonationen. Hos fysioterapeuten genomgår donatorn ett funktionellt test, likt det som recipienten gör inför transplantationen. 

Flera olika test

I testbatteriet ingår ett konditionstest, ett test av muskulär styrka och uthållighet samt en utvärdering av balansförmågan. Patienten får även fylla i ett självskattningsformulär gällande sin förmåga att utföra olika vardagliga aktiviteter. Det funktionella testet som utvärderingsmetod ger en sammantaget god uppfattning om den funktionella prestationsförmågan. Testresultatet är även ett mått på vad donatorn ska rehabiliterastillbaka till. Att donera en njure innebär i sig inget hinder för sport och träning efteråt. Den första tiden efter njurdonationen rekommenderas dock daglig fysisk aktivitet i form av promenader och cykling. Tunga lyft och bukmuskelträning bör undvikas de första åtta veckorna då läkningsprocessen pågår.  Det funktionella testet upprepas vid den första uppföljningen hos fysioterapeuten som sker två till tre månader efter njurdonationen. Då får donatorn även rådgivning om utökad och fortsatt fysisk aktivitet. Därefter görs ytterligare en uppföljning vid ett-årskontrollen.

Av Mia Trondse´n

Foto: Freepik.com.