Anders Christensson, professor i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus, har blivit inbjuden av Journal of American Society of Nephrology att skriva i Kidney360 om hur förbättringsarbete kan genomföras i njursjukvården.

Njursjukvården i Skåne har sedan sex år arbetat med gemensamma mål och aktiviteter för att minska antalet patienter som behöver dialys och ytterst bromsa utvecklingen av njursjukdomar. Resultaten har blivit färre patienter som behöver bloddialys, fler som får hemdialys, färre som behöver njurersättande behandling (NEB) och fler med lägre blodtryck. Aktiviteterna har även inkluderat en stor upplysningskampanj ”Kolla vilket tryck” med annonser på bussar och tåg med stort genomslag, inte minst i sociala medier. Nu uppmärksammas arbetet internationellt.

-Svensk njursjukvård håller hög internationell klass, säger professor Anders Christensson vid Skånes universitetssjukhus.

Han menar att det är processen och strukturen i arbetet som är det vägvinnande för bättre resultat.

Arbete för att förbättra njursjukvården

Anders Christensson har i många år arbetat systematiskt för att förbättra vården vid kronisk njursjukdom (CKD). Han har forskat kring och implementerat cystatin C för njurfunktionsdiagnostik, publicerat ett hundratal vetenskapliga artiklar, arbetat tillsammans med primärvården för att ta fram vårdprogram för CKD, tagit fram distansmonitorering för PD i hemmet, varit ordförande för Nationella programområdet (NPO) för njur- och urinvägssjukdomar, bildat European Kidney Function Consortium (EKFC) och är svensk representant i European Kidney Health Alliance (EKHA).

Skånes njursjukvård omfattar åtta sjukhus, med Skånes universitetssjukhus i centrum. Efter flera decenniers ökning av dialysbehov samt personalbrist lanserades ett fem-punktsprogram för att förbättra vårdkvaliteten. Arbetet har nu uppmärksammats internationellt. Anders Christensson och K-G Prütz blev inbjudna att skriva en Global perspective artikel i Kidney360 (del av JASN) under rubriken ”Optimizing quality of care for CKD In Sweden”. Här är en sammanfattning av artikeln:

Svensk njursjukvård håller hög kvalitet

Den svenska vården för patienter med kronisk njursjukdom (CKD) håller generellt hög kvalitet, trots utmaningar som ökande antal patienter och personalbrist. Incidensen för njurersättningsbehandling (NEB) är 106 per miljon invånare och år, men det finns regionala skillnader. Prevalensen av njurtransplantationer är hög, cirka 60 % av alla patienter på NEB är transplanterade. Det intensifierade arbetet inom njursjukvården i Skåne påbörjades för sex år sedan då det rådde brist på dialysplatser och personal efter decennier av ökat dialysbehov. Arbetsmiljön var ansträngd. Professionen tillsammans med Njurförbundet Syd initierade ett fem-punktsprogram för långsiktigt hållbar njursjukvård. Förslaget mottogs väl av regionledningen och politiken som på ett framsynt sätt stöttade projektet. Det leds av en styrgrupp under Anders Christensson.

Det strukturerade programmet som inleddes 2019 syftar till att bland annat:

– Förbättra tidig upptäckt och förebyggande av CKD

– Öka antalet njurtransplantationer

– Främja egenvård och behandling i hemmet, exempelvis peritonealdialys (PD)

– Minska incidensen av terminal njursvikt och behovet av institutionsbloddialys (ICHD)

– Främja forskning och ytterligare utveckling av njursjukvården

Processerna som krävs är unika

Det unika med programmet är inte målen, utan de processer som krävs för att nå dem. En förändring av synsätt och arbetsmetoder har varit nödvändig, där alla personalkategorier måste ställa om till mer fokus på tidiga stadier av CKD. Initiativet lanserades tidsmässigt vid införandet av nya läkemedel såsom SGLT2-inhibitorer och finerenon, samt ett mer personcentrerat arbete för att öka egenvård.

En central del i arbetet har varit att mäta och följa kvalitetsindikatorer för att styra njursjukvården i den önskvärda riktningen. Vi valde några enstaka indikatorer för att stimulera till större fokus på blodtryck, ökad användning av njurskyddande läkemedel, skifte från institutionsbloddialys till PD, ökning av antalet transplanterade patienter och minskning i incidens av terminal njursvikt. Genom automatiserad dataöverföring från journalsystemet till det nationella svenska njurregistret (SNR) kunde vi sedan extrahera förvalda indikatorer som sammanställs och skickas ut till de åtta enheterna inklusive sjukhuschefer i Skåne tre gånger per år. Visualiseringen av dessa indikatorer för alla medarbetare är en del av framgången med förbättringsarbetet. Det är viktigt att alla från sjukhuschef till medarbetare är engagerade i arbetet och att det drivs kontinuerligt. Framgångarna har till stor del berott på regelbundna möten, samarbete mellan sjukhusen, och användning av kvalitetsindikatorer för att styra arbetet.

Förändringar är statistiskt säkerställda

-Vi har sett en minskning av institutionsbloddialys med nästan 100 färre patienter idag än för sju år sedan, fler som får dialys i hemmet, färre som når behov av NEB och fler med lägre blodtryck. Förändringarna är statistiskt säkerställda. Alla sjukhus rekommenderar PD som första behandlingsmetod vilket resulterat i att hemdialys står för 30% av all dialysvård. Incidensen av NEB minskade från 122 till 97 patienter per miljon invånare och år. Dessa positiva förändringar uppnåddes utan ransonering av dialys eller ökad mortalitet. Region Skåne har visat den största ökningen av hemdialys av de stora regionerna i Sverige. Detta har även lett till bättre arbetsmiljö, säger Anders Christensson.

En annan del av projektet är införandet av distansmonitorering av blodtrycket för CKD-patienter och för PD-patienter som kan registrera vikt, blodtryck och dialysvätskemängd digitalt dagligen. Detta har gjort PD-behandlingen säkrare, mer modern och patientvänlig.

Ett annat viktigt område är primärvården, där vi har utvecklat gemensamma riktlinjer. Dessa inkluderar algoritmer för att identifiera högriskpatienter för progress av CKD och hjärt-kärlsjukdomar. Vi har infört eGFR och cystatin C på primärvårdsnivån.

Slutsatsen av arbetet

Det är möjligt att nå betydande förbättring av kvaliteten i njursjukvården och arbetsmiljön utan ökade resurser och antal anställda. Den framtida njursjukvården behöver vända blicken mot de tidiga CKD-stadierna med betoning på prevention vilket ytterligare förbättrar kvaliteten. Rätt insatta åtgärder är en vinst för patienterna, de anställda och ekonomin.

 

Av Anders Christensson, professor och cheföverläkare, Skånes Universitetssjukhus

Foto: Skånes Universitetssjukhus

 

Källa: Christensson A, Prütz K-G. Optimizing quality of care for CKD in Sweden. Kidney360 2025; Jul 29. doi: 10.34076/KID.000000940