Fjolårets rapport från Svenskt njurregister (SNR) hade fokus på utveckling över tid. Registrets egna registreringar av patienter i njurersättande behandling startade i början av 1990-talet men redan innan dess registrerades patienterna i det europeiska njurregistret.

En del data finns därför i SNR sedan dialys och transplantationsvården utvecklades mer allmänt på 1960-talet. Antalet patienter ökade snabbt under 1990-talet och fortsatte öka fram till 2010 då incidensen var 123 per miljon men har sedan minskat igen ned till 106 per miljon. Samtidigt har patienterna som startar njurersättande behandling blivit allt äldre, i medel 59-60 år 1991 och 64-65 år under 2023. Prevalensen för patienter i dialys fortsatte också öka fram till 2010 men har sedan planat ut. Däremot fortsätter prevalensen för njurtransplanterade patienter att öka, vilket är önskvärt då det är förstahandsval av behandling och då dessa patienter lever länge. Under senare år ses en nedgång i antalet transplanterade med levande donatorer men en stadigt ökande trend med fler njurtransplantationer från avlidna donatorer. Det totala antalet njurtransplantationer har ökat från cirka 300 under 1990-talet till drygt 500 under 2023. 2023 godkändes donation efter cirkulationsdöd vilket bidragit till detta.

Bättre förebyggande vård  

Den totala incidensen av njurersättande behandling har kunnat minska då vården blivit allt bättre för patienter med kronisk njursjukdom. Särskilt på senare år har flera nya läkemedel tillkommit vilka bidragit till minskad progression för patienter med diabetes eller annan orsak till njursjukdom. Det har gjort att den förebyggande vården har förbättrats både i primärvården och inom njurmedicin. Sverige är ett av de länder i världen som har allra lägst incidens av patienter med diabetesnefropati som orsak till terminal njursvikt och den fortsätter minska.

På senare år har en större andel patienter som följs på njurmottagningar fått en njurmedicinsk diagnos, 87 % under 2023. Patienterna har bättre blodtrycksnivåer, även om det fortfarande finns stor förbättringspotential relaterat till aktuella riktlinjer med lägre målvärde. Allt fler patienter är kända på njurmedicin före start av njurersättande behandling, 78 % under minst 3 månader för de som startade under 2023.

SNR uppdaterar variabler efter hand, bland annat registrering av ett par läkemedel som påverkar progressionen. Tolvaptan för patienter med polycystisk njursjukdom registreras i modulen för specialläkemedel sedan snart 10 år tillbaka. Data visar nu att försämringstakten vad gäller njursjukdomen för svenska patienter som får behandlingen minskar i motsvarande takt som i studierna som låg till grund för registreringen av läkemedlet. SGLT-2 hämmare, som har visats minska progressiontakt för patienter både med och utan diabetes, registreras i SNR sedan ett par år tillbaka. Ännu är det tyvärr en majoritet av de patienter som har indikation för läkemedlet som inte fått ordinationen.

Dialysbehandling, modaliteter och ordinationer

Majoriteten av patienterna, på 1960- och 1970-talet liksom nu, startade med hemodialys (HD). Intressant är att bland patienterna, som startade peritonealdialys (PD) under 1960- och 1970-talet, var det en majoritet som fick behandlingen intermittent och inte kontinuerligt med vätska i buken alla veckans dagar.

Trots en önskan att öka hem- och självbehandling i landet ses inte någon sådan trend jämfört med början av 2000-talet. Däremot finns det enskilda regioner, Jämtland och Halland, vilka har mycket hög andel hem- och självdialys, 40-50 % under 2023, och speciellt PD. Samtidigt finns det ett par regioner med mindre än 20 % hem- eller självbehandling. 7 regioner har inte registrerat någon patient med assisterad PD.

Vad gäller peritonealdialysordinationer har behandling med maskin, APD, ökat från ca 30 % under början av 2000-talet till 43 % under 2023 och icodextrin som PD-vätska har ökat från ca 50 % 2013 till 65 % 2023. Vad gäller hemdialysordinationer ses ännu inte någon tydlig ökning av HDF-ordinationer efter att resultat från Convincestudien (Blankenstijn N Engl J Med 2023 Aug 24;389(8):700-709) blivit kända. Studien visade att HDF med konvektionsvolymer över 23 liter bidrar till förbättrad överlevnad. Däremot ses en stor ökning sedan början av 2000-talet då andelen var mindre än 20 % till 50-55 % under senare år. Tyvärr ses en tydlig trend alltsedan 2013 att veckofrekvensen av HD i landet minskar. Frekvens under 3 per vecka ökade från 9 till 17 % och frekvens över 3 minskade från 22 till 13 % från 2013 till 2023.

Överlevnad och dödsorsaker

Överlevnaden för patienter med dialysbehandling har förbättrats markant sedan 1990-talet, då den årliga dödligheten var 30 % jämfört med cirka 18 % nu. Dödligheten för patienter med njurtransplantation har varit låg, kring 3 % under hela perioden, trots att patientgruppen har allt högre medelålder över tid. För båda grupperna har andelen som dör på grund av hjärt- och kärl-sjukdom minskat. Minskning av dödlighet på grund av hjärt- och kärlsjukdom ses också i den allmänna befolkningen och beror på förbättrad prevention och behandling av manifest hjärtsjukdom. En studie, baserad på data från SNR, som inkluderade patienter i hemodialys visar att förbättrad njurmedicinsk vård, dialysordinationer och läkemedel också spelar en viktig roll för att minska dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom (Evans et al Nephrol Dial Transplant 2020 dec 16;36(7):1298–1306).

Sammanfattning

Sammanfattningsvis ses minskad incidens av njurersättande behandling vilket beror på förbättrad förebyggande vård, både vad gäller blodtrycksbehandling, fastställande av njurmedicinska diagnoser samt nya läkemedel. Antalet njurtranstransplantationer ökar över tid även om transplantation med hjälp av levande donatorer minskat på senare år. Förbättringspotential finns vad gäller ökad hem- och självbehandling samt tillräcklig dialysfrekvens för alla landets patienter.

Missa inte heller SNR:s rapport för 2023. Läs mer här

Av Helena Rydell, ordförande SNR

Foto: Anna Franck