Saltets påverkan på kroppen kan vara större än vi tidigare trott. En ny svensk studie från Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS visar att ett högt saltintag är kopplat till förändringar i ämnesomsättningen. Vilket i sin tur kan bidra till hjärt-kärlsjukdom på fler sätt än genom högt blodtryck.

– Våra resultat tyder på att personer som äter mindre salt i större utsträckning använder sina fettlager som energikälla. Hos dem som äter mer salt ser vi i stället högre nivåer av metaboliter i blodet som i tidigare forskning kopplats till inflammation och åderförkalkning, säger Jonas Wuopio, specialistläkare i internmedicin och forskare vid Karolinska institutet.

Att ett högt saltintag ökar risken för högt blodtryck är känt sedan länge. Högt blodtryck i sin tur är en av de främsta riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom. Men exakt hur salt påverkar kroppen är fortfarande inte helt klarlagt. Den nya studien, som bygger på data från nästan 8 500 personer i SCAPIS-studien, visar att det finns en koppling mellan saltintag och kroppens energiomsättning.

Använder mindre fett som bränsle

Personer som åt mycket salt hade ett mönster av ämnen i blodet som tyder på att kroppen använde fett som bränsle i lägre utsträckning. Samtidigt hade de högre nivåer av vissa fettrelaterade ämnen som i tidigare studier kopplats till både inflammation och åderförkalkning.

Hos personer med lägre saltintag sågs i stället högre nivåer av ämnen som tyder på att kroppen i större utsträckning använder fett som energikälla, vilket generellt anses vara mer gynnsamt för hjärthälsan. Forskarna betonar dock att det rör sig om just en koppling, inte ett orsakssamband, och att fler och längre studier krävs för att förstå de bakomliggande mekanismerna.

– Vi ser en koppling mellan saltintag och metabolismen – och det är en ny och viktig insikt som även kan ge ledtrådar till varför högt saltintag ofta hänger ihop med övervikt. Det är första gången de här kopplingarna undersöks i så stor skala, vilket varit möjligt att göra tack vare den data som finns i SCAPIS, säger Jonas Wuopio.

Högt saltintag i studien motsvarade ca 10 gram salt per dag. I Sverige äter vi i genomsnitt mer salt än vad som är rekommenderat. Därför är det viktigt att livsmedelsindustrin sänker salt i en rad vanliga livsmedel då det är de största källorna till vårt saltintag.

Processade livsmedel bidrar

En stor del av det salt vi får i oss kommer från processade livsmedel som bröd, chark och färdigmat. Att sänka salthalten i processad mat pekas därför ut som en av de viktigaste åtgärderna för att sänka saltintaget enligt WHO, Världshåälsorganisationen.

– Den här studien visar att salt kan påverka kroppen på fler sätt än vi tidigare trott. För att kunna ge råd om hur vi ska leva hälsosamt som vilar på vetenskap behövs stora befolkningsstudier som SCAPIS. Det är investeringar som i förlängningen kan rädda liv, och som vi har våra givare att tacka för, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Av Ulrika Efthamre

Källa: Hjärt-Lungfonden

Foto:Freepik.com