För att uppmärksamma det stora behovet av organ- och vävnadsdonation inleds måndag 3 november den årliga Donationsveckan – i år för 16:e gången.
Socialstyrelsen presenterade nyligen den första nationella handlingsplanen för området, som man hoppas ska bidra till att göra fler transplantationer möjliga.
– Visionen med det donationsfrämjande arbetet är att alla som behöver en transplantation av organ eller vävnad ska kunna erbjudas det, sa Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson när planen lanserades.
Donationsveckan som leds av Socialstyrelsen syftar bland annat till att öka antalet personer som anmäler sin vilja i Donationsregistret – där man sedan 2023 kunnat se en negativ trend med allt färre nyanmälningar. Större nationella informationskampanjer är därför en av de åtgärder i handlingsplanen som Socialstyrelsen vill genomföra så snart som möjligt.
– Om fler anmäler sig möjliggörs fler livräddande eller livskvalitetshöjande transplantationer, säger Anna Aldehag, enhetschef på Nationellt donationscentrum vid Socialstyrelsen.
Vården ska bli bättre på att identifiera möjliga donatorer
I handlingsplanen framhålls att vården behöver stärka sina rutiner, sin organisation och personalens kompetens för att kunna identifiera fler möjliga donatorer, både när det gäller organ och vävnad.
Behovet av organ och vävnad är större än tillgången, och årligen väntar omkring 800 svårt sjuka patienter på en organtransplantation. En särskild del i planen rör vävnadsdonation – exempelvis hud, hjärtklaffar, hornhinnor och benvävnad. Där är behovet också stort och den nationella överblicken otillräcklig. Socialstyrelsen menar att det kan komma att påverka Sveriges beredskap i händelse av kris eller ytterst krig.
Flera utmaningar kvarstår
Trots att förbättringar har skett på donationsområdet kvarstår flera utmaningar. Därför verkar Socialstyrelsen för att fler människor anmäler sin vilja i Donationsregistret och att vården rutinmässigt lyfter donationsfrågan i livets slutskede – även utanför intensivvården.
– Varje möjlig donator behöver uppmärksammas, i intensivvården men också på exempelvis akutmottagningar och strokeavdelningar, säger Anna Aldehag.
Av Ulrika Efthamre
Källa: Socialstyrelsen
Foto: Socialstyrelsen
