Höga temperaturer och vattenbrist bidrar till ökad förekomst av njursjukdomar. Men njursjukvården bidrar också till globala växthusgasläpp. Hemodialys är en av de medicinska behandlingar som genererar mest koldioxidutsläpp. Men det finns strategier för att minska utsläppen i sjukvården, enligt Monica Duhanes, med dr, överläkare Njurmedicinska kliniken på Karolinska Sjukhuset i Stockholm.

Friska människor på en hälsosam planet är målet för de 17 globala hållbarhetsmålen. Trots medicinska framsteg står vi inför existentiella hot som klimatförändringar, vilka har accelererat 170 gånger snabbare än tidigare. Ett varmare klimat, luftföroreningar och förlust av biologisk mångfald utgör hot mot både hälsa och samhälle. Industrialisering och exploatering av naturresurser har ökat risken för pandemier och försämrat ekosystemens funktion.

Hemodialys genererar mest koldioxidutsläpp

Vetenskapen visar tydligt att klimatförändringar skadar hälsan genom ökad temperatur, luft- och vattenföroreningar samt ultraprocessad mat, vilket driver livsstilssjukdomar. Klyftan mellan livslängd och friska levnadsår väntas öka. Förr nämndes hälsa knappt i klimatdebatten, men idag är sambandet tydligt. Industrialisering har lett till ökad exponering för miljögifter och sjukdomar. Som tidigare sekel dominerades av infektionssjukdomar och metabola sjukdomar, ser vi nu klimatförändringar som en stor hälsorisk. Sjukvården bidrar med över fem procent av globala växthusgasutsläpp. Specialiteter som onkologi, radiologi och anestesi har hög miljöpåverkan genom farligt avfall och/eller energiintensiva behandlingar. Hemodialys är dock sannolikt den medicinska behandling som idag förbrukar mest vatten och genererar mest koldioxidutsläpp. En grönare sjukvård kräver återvinning av material och biologiskt nedbrytbara alternativ. Flera principer definierar hållbar sjukvård. Viktigast är som alltid prevention med hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Man bör dessutom undvika överflödiga behandlingar och utredningar (s.k. lågvärdevård) samt minska miljö- och klimatavtrycket från material och läkemedel. Man får inte glömma bort att skydda sårbara grupper av patienter såsom dialyspatienter mot klimatrelaterade tillstånd såsom översvämningar och skogbränder.

Njursjukdom barometer för miljörelaterade sjukdomar

Njurarnas hälsa är särskilt hotad av klimatkrisen. Höga temperaturer och vattenbrist bidrar till ökad förekomst av njursjukdomar. Kroniska njursjuka förlorar funktion snabbare i varmare klimat, och en värmebölja i England 2021 ökade risken för akut njursvikt med 30%. Skogsbränder och luftföroreningar ökar dödligheten hos dialyspatienter, och brist på rent vatten försvårar behandling. Epidemiologiska studier visar på klara samband mellan luftföroreningar och risken för kronisk njursvikt. Man kan således se njursjukdom som en slags barometer för hur vår hälsa alltmer drabbas av miljörelaterade sjukdomar. Skyndsamma åtgärder krävs för att skydda denna särskilt utsatta patientgrupp.

Förändrad syn på resursanvändning  

För att skapa en mer hållbar njurvård krävs en förändrad syn på resursanvändning och organisering. Varje njurenhet bör ha ett hållbarhetsteam som driver förbättringar genom små, stegvisa förändringar. Alla satsningar bör ske enligt principen ”bottom-up” och inte genom beslut som sker ”top-down”. Personalens idéer bör samlas in och granskas systematiskt för att driva hållbarhetsarbetet framåt. Medicinska granskningar bör inkludera hållbarhetsaspekter, där patientinformation kan främja hemdialys och minska onödigt resande. Dialys bör startas först vid nödvändiga uremiska symtom, och inkrementell dialys kan övervägas när det finns en viss restfunktion. Avfallshantering är en nyckelkomponent, där strikt separation mellan farligt och icke-farligt avfall kan minska miljöpåverkan. Engångsplast bör ersättas med hållbara alternativ, och dialysmaskiner bör optimeras för att minimera resursförbrukning. Återvinning av plast, papper, glas och metaller bör integreras i klinikernas rutiner.

Digitala verktyg och optimerade system

Energiförbrukningen kan minskas genom att stänga av maskiner vid icke-användning, sänka dialysatets temperatur och använda förnybar energi där möjligt. Vattensystem bör optimeras genom modern reningsteknik och återanvändning av vatten där det är hygieniskt och juridiskt möjligt. Maten på dialyskliniker bör anpassas för både hälsa och miljö, med minskat intag av rött kött och ökat fokus på växtbaserade proteiner. Personalen på dialysavdelningar bör utbildas och agera som ambassadörer för hållbara kostvanor. Slutligen kan digitala verktyg som ”Therapy Data Management System” effektivisera dokumentation och datainsamling, vilket förbättrar både kvalitetssäkring och forskningsmöjligheter. Genom att implementera dessa strategier kan njurvården minska sitt klimatavtryck och bidra till en mer hållbar framtid. Förhoppningsvis kan njursjukvården leda vägen för en allmänt mer grön sjukvård i Sverige.

Av Monica Duhanes, med dr, överläkare Njurmedicinska kliniken, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Foto Gustav Gräll

Litteratur:

Duhanes M, Hedman P, Avesani C, Stenvinkel P. Grön nefrologi – att möta klimatutmaningen inom njursjukvården. Läkartidningen 2025. ”In Press”

Stenvinkel P, Shiels PG, Kotanko P, Evenepoel P, Johnson RJ. Harnessing Evolution and Biomimetics to Enhance Planetary Health: Kidney Insights. J Am Soc Nephrol. 2025;36;311-321.