MOD- Mer organdonation- har kartlagt situationen för levande njurdonation i Sverige. En ny rapport visar på sex viktiga fokusområden för att förbättra möjligheterna till njurdonation
Omkring 75% av alla som väntar på en livräddande transplantation i Sverige väntar på en ny njure. Transplantation som sker innan dialysbehandling påbörjas – så kallad preemptiv transplantation – är kopplad till både bättre överlevnad för patienten och längre funktionsduglighet hos transplantatet jämfört med transplantation efter dialysstart. År 2011 nåddes ett rekord då hela 184 personer donerade en njure som levande donatorer. Sedan dess har antalet sjunkit, och förra året, 2024, var det endast 111 personer som genomförde en levande njurdonation. Från att ha legat på en nivå omkring 16–17 donatorer per miljon invånare under toppåren, ligger vi idag betydligt lägre – runt 10 donatorer per miljon invånare.
Sverige har oroande nedgång
Det innebär att Sverige numera har färre levande donatorer per capita än både Danmark och Storbritannien, trots att vi tidigare låg i framkant. Denna nedgång är oroande, särskilt med tanke på att behovet av nya njurar fortsätter att vara stort. Senaste året har MOD – Mer Organdonation- kartlagt frågan om levande njurdonation i Sverige, sett från professionens perspektiv, donators perspektiv och mottagarens perspektiv. Kartläggningen har främst gjorts via enkätundersökning men även genom samtal med berörda parter. Resultaten har sammanställts i sex viktiga fokusområden för att förbättra för levande njurdonation;
1.Stöd till den som är njursjuk
I dagsläget saknas ofta ett etablerat arbetssätt fo?r levande donation inom sjukvården där sto?d riktas till den som a?r njursjuk och sta?r info?r njurersa?ttande behandling. MOD vill att sjukva?rden tar sto?rre ansvar na?r det kommer till att identifiera potentiella donatorer.
2. Information, kommunikation och samordning
Ba?de njursjuka och levande donatorer vittnar om att både informationen och kommunikationen de fa?r fra?n sjukva?rden a?r bristfa?llig. Ma?nga donatorer upplever ocksa? att de sja?lva fa?r driva sin utredning frama?t och kontakta sjukva?rden fo?r att be om provsvar eller efterfra?ga att ga? vidare i utredningen. MOD vill sa?kersta?lla att det finns information ba?de till den som a?r i behov av en transplantation och till dennes närstående.
3.Jämlik uppföljning
Det a?r fo?rst pa? senare a?r som uppföljning av levande donatorer har formaliserats idet nationella utredningsprotokollet. Tidigare har varje mottagning sja?lva kunnat besta?mma frekvensen pa? dessa beso?k. Idag ska en donator följas upp varje eller vartannat a?r. MOD vill sa?kersta?lla att detta följs.
4. Ekonomisk ersättning
Det har la?nge varit ka?nt att levande donatorer upplever att det a?r kra?ngligt och sva?rt att fa? ut ekonomisk ersa?ttning i samband med att de donerat en njure. Trots att vi inte kan se att den ekonomiska ersa?ttningen pa?verkar antalet levande donatorer i stort a?r detta en faktor som ma?ste ses o?ver fo?r att sa?kersta?lla att varje donator blir kompenserad i tid.
5.Påbörja fler utredningar
I kartläggningen framkommer det att delar av professionen upplever att det är färre som godkänns som levande donatorer nu jämfört medför ett decennium sedan. Detta kan bero på att befolkningen i högre grad drabbas av olika vällevnadssjukdomar såsom högt BMI och högt blodtryck. För att bibehålla, men framför allt för att öka antalet donatorer, måste vi i Sverige därför utreda fler potentiella donatorer.
6.Bättre struktur inom sjukvården
I dagsla?get saknas ofta tydlig struktur inom omra?det levande donation. Ma?nga fra?n sjukva?rden o?nskar både regional och nationell enhet som man kan ho?ra av sig till med fra?gor. Genom att formalisera en nationell instans skulle det bli enklare fo?r sjukva?rden att kunna ta del av ny information, fa? svar pa? fra?gor i ovanliga fall och bilda en organisation med ba?ttre o?verblick.
Av Ulrika Efthamre
Källa: MOD
Foto: MOD
Läs också:
Hitta donator via sociala medier
