I det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom (CKD) poängteras att diagnostik och optimal behandling av hypertoni, diabetes mellitus och hjärt-kärlsjukdom är central för primär prevention av CKD. För att uppnå detta syfte behövs både läkemedel och hälsosamma levnadsvanor. Även om rökning och övervikt är de levnadsvanor som tydligast kopplats till snabbare förlust av njurfunktion är det viktigt att i förebyggande påverka alla levnadsvanor som innebär en ökad risk för hypertoni, diabetes mellitus och hjärt-kärlsjukdom.[1]
Systematisk litteraturöversikt
Nyligen publicerades en systematisk litteraturöversikt och metaanalys där man undersökt just levnadsvanornas betydelse för primärprevention av kronisk njursjukdom.[2] Studien motiveras mot bakgrunden att det inte finns evidensbaserade rekommendationer avseende levnadsvanor för primärprevention av kronisk njursjukdom. De råd som erbjuds idag kommer från rekommendationer som avser hjärt-kärlsjukdom, hypertoni och diabetes eftersom såväl WHO som andra instanser betraktar kronisk njursjukdom som komplikation till hjärt-kärlsjukdom och diabetes.
Utvärdera evidensen
Syftet med studien var att utvärdera evidensen avseende associationen mellan modifierbara levnadsvanor (mer specifikt kost, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion och rökning) och insjuknande i kronisk njursjukdom i den allmänna populationen. Författarna har genomfört systematisk litteratursökning där man bland annat granskat evidensgrad enligt GRADE-systemet. Analysen som identifierade 104 observationsstudier som innefattade 2 755,719 individer visade samstämmighet i resultaten för ett antal åtgärder som associeras med prevention av uppkomst av kronisk njursjukdom.
Grönsaker gav ökade odds
Dessa åtgärder innefattar ökade odds vid konsumtion av grönsaker och kalium (21% och 22% reducerat odds respektive), högre nivåer av fysisk aktivitet (18% reducerat odds), måttlig alkoholkonsumtion (15% minskad risk), minskat saltintag (21% högre odds) och rökstopp (18% högre risk). Sammanfattningsvis högre konsumtion av grönsaker och kalium, lägre saltintag, fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och icke-rökning var konstant associerade med lägre risk för kronisk njursjukdom. Dessa resultat gäller även när man undersökte dessa associationer med andra indikatorer och surrogat avseende kronisk njursjukdom: njurersättande behandling, GFR sänkning eller albuminuri. Även om dessa fynd bygger på icke-randomiserade data bör, enligt författarna, deras generaliserbarhet och betydelse inte underskattas, eftersom de är i linje med folkhälsorekommendationer avseende prevention av relaterade kroniska sjukdomar samt generella principer för ett hälsosamt levnadssätt.
Använda som rekommendationer
Då det i dagsläget inte finns evidens från kliniska randomiserade studier kan dessa fynd användas till såväl rekommendationer i folkhälsoarbetet samt som stöd vid varje möte mellan vårdpersonal och patient ur ett personcentrerat perspektiv. Resultaten kan även användas för att generera hypoteser för framtida randomiserade studier.
Kronisk njursjukdom kan ännu inte botas och följaktingen preventionens roll kan inte överskattas. I konsekvensbeskrivningen för det nationella vårdprogrammet för kronisk njursjukdom anges att ”primärprevention för att förhindra kardiovaskulär sjukdom är viktigare än sekundär prevention. Den mest effektiva strategin är primärprevention genom förändrade levnadsvanor”.[3] Detta är i linje med vårdprogrammets etiska aspekter samt leder på sikt till minskade samhällskostnader. Evidens accumuleras avseende levnadsvanornas betydelse dels i primärpreventionssyfte eller för att bromsa njursjukdomens utveckling och för att minska risker för andra samtidiga komplikationer.[4]
Tidiga insatser viktiga
I ett inlägg i Dialäsen nyligen lyfte Maria Eriksson Svensson fram behovet av tidiga insatser för tidig upptäckt av kronisk njursjukdom.[5] Inom ramen för de tidiga insatser som Svensk Njurmedicinsk Förening uppmanar oss till kan man överväga att inkludera bedömning av levnadsvanor med stöd av Socialstyrelsens indikatorfrågor för de identifierade riskgrupperna som inkluderas i det nyligen publicerade nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor.[6]
Av Constantia Lomi
Specialistsjukgymnast, Lic Med Sci, MMEdu, Arbetsterapi och Fysioterapikliniken R41
Karolinska Universitetssjukhuset
Foto Mia Trondsen
Referenser:
[1] https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/Nationellt_vardprogram_for_kronisk_njursjukdom.pdf
2 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32868398/
3 Bilaga 1. Konsekvensbeskrivning för kunskapsstöd Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom. S. 3, https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/Nationellt_vardprogram_for_kronisk_njursjukdom.pdf
4 https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19751897/
5 https://dialasen.com/tidig-upptackt-och-tidiga-insatser-forebygger-avancerad-kronisk-njursjukdom/
