Under Vårmötet i Visby i år tilldelades Helena Crona SNSF stipendium för sin studie Dialäsen lyckades få byta ett par ord med den lyckliga vinnaren, Helena Crona med sin poster ””Jag har inte kommit hit för att ligga i sängen, jag har kommit hit för att försöka bli bättre”, efter Vårmötet i år.
Dialäsen: Varför bestämde du sig för att skriva om detta ämne?
Helena: Jag bestämde mig för detta ämne av flera skäl. Min erfarenhet från arbete på njurmedicinsk vårdavdelning är att patienterna med akut njursvikt hade få symtom, och hade svårt att förstå varför de behövde vårdas inneliggande. I njurmedicinska sammanhang handlar den mesta forskningen om dialys och kronisk njursvikt i öppenvård. Det var svårt att hitta forskning om personer med akut njursvikt på vårdavdelning. När arbetet påbörjades skulle var förarbetena till Patientlagen 2014:821 färdiga, lagen var på väg att införas och den hade fått mycket uppmärksamhet. I lagen poängteras patientens rätt till information som han eller hon förstår och delaktighet i den utsträckning han/hon önskar. Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialisering inom njurmedicinsk omvårdnad skall personcentrerad vård bedrivas, varför det var lämpligt att diskutera resultatet gentemot detta arbetssätt.
Dialäsen: Vad är det mest förvånade du/ni kom fram till under arbetet, positivt såväl som negativt?
Helena: Det mest positiva var att patienterna oftast kände sig som att de fått tillräcklig information. Det som förvånade mig mest negativt var att de ändå fortfarande hade frågor om njursvikt, som de borde ha vetat svaret på, om de fått tillräcklig information.
Dialäsen: Vad var det roligaste med arbetet?
Helena: Det roligaste var att intervjua de före detta patienterna och höra dem fritt berätta om vad de tyckte och tänkte. Det kändes också bra att ge denna litet undanskymda patientgrupp en röst, låt vara att det var i det lilla sammanhanget.
Dialäsen: Hur skulle du/ni, antingen själva eller till andra, tycka att man bör gå vidare med detta?
Helena: Slutsatsen av arbetet blev att personcentrerad omvårdnad är ett lämpligt arbetssätt för att kunna bemöta varje patients unika behov av information och delaktighet i samband med vård vid akut njursvikt. Det stärker budskapet i SNSFS kompetensbeskrivning att vi skall tillämpa personcentrerad vård. Frågan ”varför ” är besvarad. Nästa utmaning är att svara på frågan ”hur” – hur skall vi bedriva personcentrad vård. Där har slutenvården nytta av de studier som gjorts bland annat vid GPCC Centrum för Personcentrerad vård i Göteborg, i hur personcentrerad vård implementerats på vårdavdelningar.
Helena Cronas poster:
”Jag har inte kommit hit för att ligga i sängen, jag har kommit hit för att försöka bli bättre”
-Patienters upplevelser av slutenvård i samband med akut njursvikt.
Bakgrund: Personal inom svensk sjukvård har enligt lag skyldighet att ge patienten information som han eller hon kan ta till sig, och låta honom eller henne vara delaktig i sin vård. Uppskattningsvis lider ca 15 % av patienterna på njurmedicinsk vårdavdelning av akut njursvikt. Akut njursvikt är ett tillstånd med diffusa symtom som patienterna ofta upplever sent i förloppet, och det är inte alltid patienterna förstår varför de behöver vara på sjukhus. Därför är informationen om sjukdom, symtom och behandling till dessa patienter extra viktig.
Syfte: Att belysa patienters upplevelser av information och delaktighet i samband med vård vid akut njursvikt.
Metod: Fjorton patienter som vårdats på vårdavdelning för akut njursvikt intervjuades. Utskrifterna av intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Patton inspirerad av Graneheim och Lundman. Tre huvudkategorier identifierades; Att kunna orientera sig i en ny situation, Vikten av att bli sedd och lyssnad på och Möjligheter att påverka vården och det egna tillfrisknandet, liksom fyra subkategorier. De sammanfördes under temat Dialogen skapar trygghet och nöjdhet. Resultatet visade att varje patients upplevelse av information och delaktighet i samband med vård vid akut njursvikt är unik. För att patienterna skulle kunna vara välinformerade och delaktiga i sin vård krävdes en dialog med vårdpersonalen. Dialogen skapade trygghet och nöjdhet med vården. Personcentrerad omvårdnad är ett lämpligt arbetssätt för att kunna bemöta varje patients unika behov av information och delaktighet i samband med vård vid akut njursvikt.
Nyckelord: information, delaktighet, personcentrerad omvårdnad, akut njursvikt
Riktlinjer för SNSF:s stipendium
- Stipendiets syfte är att öka kunskapen inom njurmedicinsk omvårdnad. Stipendiet är avsett för att ge ekonomisk hjälp för att kunna genomföra t. ex. studieresor, utvecklingsarbete eller forskning.
- Styrelsen avsätter pengar till stipendiet. Styrelsen beslutar stipendiets storlek beroende på den årliga ekonomiska balansen. Stipendiet kan delas på en eller flera sökande.
- Alla som varit medlemmar i SNSF i minst 2 år och är A-medlem får söka stipendiet, i ansökan redovisas tidsperspektiv och en ekonomisk plan.
- Styrelsemedlem i SNSF kan inte söka stipendiet.
- SNSF:s styrelse utser genom majoritetsbeslut vem/vilka som tilldelas stipendiet. Om styrelsen inte får in en värdig ansökan har styrelsen rätt att flytta över stipendiepengarna till nästkommande år.
- Beslut om tilldelning samt beloppets storlek meddelas de sökande via telefon eller skriftligt.
- Beslut om vilka som tilldelas stipendiet offentliggörs på vårmötet och i tidningen Dialäsen.
- Redovisning av genomförda beviljade projekt ska göras antingen på vårmötet eller i tidningen Dialäsen.
Önskas ytterligare information om stipendiet kontakta SNSF styrelse.