Njurförbundets Njurvårdsrapport 2020 visade att möjligheterna för dialyspatienter att sköta behandlingar på egen hand varierade stort mellan landets regioner. I toppen hamnade Gävleborg och i botten Värmland. Här förklarar njurmedicinkliniken i Värmland vad de gjort för att förbättra statistiken från 2018.

Så bra att det finns register! Vår strävan i Värmland är att ge bästa möjliga vård till njursjuka i vårt län. Tack vare registerdata kan vi följa vårt arbete och de mål vi sätter upp. Det är många olika delar i njursjukvården vi kan följa upp från behandling av patienter med CKD IV och V, till olika parametrar i dialysvården och vård av njurtransplanterade. Registrering av data tar tid men är prioriterat från klinikledningen och jämförelsevis är vi bland de län som har högst andel patienter i CKD fas som finns i registret före dialysstart. Vi kan lita på våra data. Uppföljning av registerdata från årsrapporter ingår i vårt kvalitetsarbete och vi ligger i topp i vissa delar, exempelvis var vi det enda länet som uppfyllde internationellt mål när det gäller att ha en fungerande fistel vid hemodialysstart, det är ur patientsynpunkt också viktigt.  Det är inte roligt att vara ”sämst i klassen” vilket vi var 2018 när det kommer till att erbjuda så självständig behandling som möjligt, då man slagit ihop PD, hemodialys med limited care, självdialys och hemhemodialys vilket nyligen redovisats i Njurförbundets rapport. Tyvärr kommer inte antal transplanterade med, den behandlingsform som ger högst självständighet, den andelen varierar också i riket och där har vi i Värmland en hög transplantationsfrekvens. Tack vare registerdata och möjligheten att jämföra oss med andra län var det ett incitament för förändring.

Vad har vi gjort med resultaten från 2018?

Vi har med arbetet i Gävleborg som förebild startat dialysråd med veckoträffar (30 minuter uppsatt, en gång i månaden flödesmöte 60 minuter) för klinikens läkare, njursviktskoordinatorer, sjuksköterskor från PD och självdialys deltar där vi diskuterar planering för patienter på väg in i dialys men också tänkt konservativ behandling. Likaså om transplantation är möjligt. Det är en stor fördel att vara en större grupp och är PD och självdialys möjligt är en stående fråga. Patientutbildning i informationsträffar har vi liksom de flesta kliniker i landet haft i många år men den har granskats, diskuterats och förbättrats. Avdelningschef har tät uppföljning med sjuksköterskor ansvariga för självdialys för att ge stöd och möjliggöra arbetet. All personal får fortlöpande information om strävan till förbättring. Våra kärlkirurger är väl medvetna om vårt arbete med att öka möjligheten för självständig behandling, det innebär att vid anläggning av fistel för dialys tas hänsyn till att självdialys kan bli aktuell, att vi också önskar möjligheten att anlägga PD-katetrar akut. Det kan vara en patient med planerad PD som snabbt försämras eller en okänd patient som behöver starta dialysbehandling. Vår erfarenhet är att intresset för PD hos patienten kan minska om de först startar hemodialys.

Hur ser det ut nu?

Varje månad har vi på kliniken redovisning av kvalitetsmål vi satt upp, exempelvis dialysdos, utbytesvolymer vid HDF, andel CDK av dialysaccesser och antal patienter som startat njurersättande behandling med dialys antingen PD eller HD och då andelen med själv eller hemhemodialys. Idag har vi ökat den andel som var 13% 2018 till 18,5% genom vårt arbete.

För njurmedicinkliniken i Värmland

Kontaktuppgifter:

Överläkare Gunilla Welander gunilla.welander@regionvarmland.se

Verksamhetschef Anna-Karin Larsson anna-karin.larsson@regionvarmland.se

Foto: Dialysrådet i Värmland