Närmare 40 procent av patienter med dialys har besvär av medelsvår eller svår klåda, enligt internationella studier. Men få studier finns om svenska förhållanden.
Klåda är vanligt vid kronisk njursvikt och det finns risk att besvären inte uppmärksammas, enligt en internationell sammanställning från KDIGO (Kidney disease: improving global outcomes).
En stor grupp patienter drabbas, enligt sammanställningen. Upp till 80 procent av alla dialyspatienter kan ha besvär av klåda, och för några handlar det om påtagliga besvär. Hos närmare 40 procent av dialyspatienter har medelsvår eller svår klåda rapporterats. Besvären ser olika ut. För vissa patienter handlar det om generell klåda, medan klådan hos andra uppträder lokalt, till exempel på benen och ryggen.
Underskattning av antal drabbade
Vårdgivare riskerar att underskatta hur många patienter som har besvär av klåda av olika skäl, enligt samma forskningssammanställning. En orsak kan vara att patienter inte tar upp frågan med sin läkare, en annan orsak kan vara att det inte sker någon rutinmässig bedömning av klåda som symtom, enligt den internationella forskningssammanställningen.
Klådan kan vara långvarig visar en annan studie publicerad i American Journal of Kidney Diseases förra året. Närmare 8000 patienter med hemodialys följdes under ett års tid. Ungefär hälften av dem som rapporterade medelsvår eller svår klåda vid det första utvärderingstillfället rapporterade besvär även vid det andra tillfället.
De patienter som utvecklade klåda under studien rapporterade också lägre livskvalitet. Men orsakerna till att patienter med njursvikt drabbas av klåda är inte helt klarlagda, mer forskning behövs, konstaterar studieförfattarna.
SNF:s guidelinesutskott
Sandra Lilliebladh, biträdande överläkare i njurmedicin i Lund, arbetar på uppdrag av Svensk Njurmedicinsk Förening, SNF, med en sammanställning om uremisk klåda. Sammanställningen görs för SNF:s guidelineutskott som bland annat behandlar relevanta internationella organisationers guidelines, med fokus på tillämpning i svensk sjukvård. Arbetet med uremisk klåda är i ett tidigt skede.
– Syftet med sammanställningen är dels att uppmärksamma frågan, dels att se över de behandlingsalternativ som finns. Detta känns extra relevant eftersom det har kommit ut nytt läkemedel mot njursviktsrelaterad klåda.
Klåda kan drabba patienter med olika typer av dialys och även patienter med njursvikt som inte påbörjat dialys, konstaterar Sandra Lilliebladh.
Orsakerna ej klarlagda
– Det finns inte tillräckligt med forskning i en svensk kohort för att säkert veta hur utbrett klåda är här. De större internationella studier som finns är också några år gamla. Bakomliggande orsaker till uremisk klåda är inte fullständigt klarlagda och troligtvis är det flera mekanismer inblandade. Ambitionen med sammanställningen är inte att skriva tydliga behandlingsriktlinjer utan att få ett underlag för diskussion och nå samsyn till exempel om hur vi ställer frågor om klåda till patienter, säger hon.
Traditionellt har behandlingen exempelvis handlat om ökning av dialyskvalitet, översyn av eventuella kalk- och fosfatrubbningar, lokal behandling med mjukgörande krämer, systemisk behandling eller uv-ljusterapi.
Av: Susanne Rydell
Foto: freepik.com
