Ulrika får 75 000 till forskning från Njurstiftelsen

Ulrika Hahn Lundström. Foto: Ulrika Göransson/ Njurstiftelsen.

En AV-fistel innebär att man har opererat ihop en artär och en ven för att åstadkomma det blodflöde som behövs för att kunna genomföra dialysbehandling.

Men det finns frågetecken kring hur hjärtats pumpförmåga påverkas på lång sikt efter njurtransplantationen. Hur många svenska patienter har kvar en högflödesfistel och riskerar hjärtsvikt?

Det ska Ulrika Hahn Lundström kartlägga med stöd från Njurstiftelsen.

AVFör patienter i bloddialys medför en arterio-venös access bättre prognos och överlevnad jämfört med access via halsens kärl. Däremot finns det osäkerhet kring hur en kvarvarande AV-fistel efter njurtransplantationen inverkar på utvecklingen av hjärtsvikt och därmed patientens överlevnad.

Efter en medläggning av accessen kan ärtats pumpförmåga förbättras. Risken för återgång i dialys måste vägas mot risken för hjärtsvikt innan beslut kan tas om att lägga ned accessen.

Vanligaste dödsorsaken

 -Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos njurtransplanterade och en AV-access med högt flöde är den främsta riskfaktorn för hjärtsvikt, konstaterar Ulrika Hahn Lundström som är överläkare i njurmedicin vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Med dagens äldre patienter bir överarmsfistlar allt vanligare, här är ett fistelflöde på 2–3 liter per minut inget ovanligt. När patienten sedan transplanteras glöms AV-accessen lite bort, den finns kvar trots att den ofta inte längre behövs. Över tid blir det enorma mängder blod som hjärtat kanske pumpar i onödan. När väger risken för hjärtsvikt tyngre än nyttan för patienten att ha en färdig AV-access om transplantatet skulle sluta fungera?

-Vi vet inte vid vilket flöde som riskerna för hjärtsvikt ökar, men tidigare studier talar för att över 1,5 liter per minut medför en ökad risk. I ökad hjärtbelastning motsvarar det att promenera cirka 5 km per timme dygnet runt, säger Ulrika som med den pågående studien hoppas kunna förbättra riktlinjerna för hantering av AV-fistlar hos njurtransplanterade patienter.

Saknas riktlinjer

 Hon pekar på att det saknas såväl nationella riktlinjer som tydlig konsensus i internationella guidelines kring handläggningen av AV-access efter njurtransplantation. Det kan också skilja från en läkare till en annan. Ett annat syfte med studien är att ka medvetenheten hos både patienter, njur- och inte minst hjärtläkare om att vid symtom på hjärtsvikt är det av vikt att göra ultraljud både av hjärtat och accessen. Genom att kartlägga både patientens hjärt- och njurfunktion och fistelflöde kan vi ta ställning till åtgärder och uppföljning.

-Vid läkarbesöken efter njurtransplantation tänker vi doktorer ofta inte på vilka patienter som har en kvarvarande AV-fistel med högt flöde. Detta trots att informationen finns tillgänglig, vi kan både undersöka patienten och närmare accessdata finns i våra register. Detta vill jag kartlägga och studera med målet att öka vår kunskap och få underlag för råd om uppföljning. Förhoppningen är att en ökad medvetenhet kan bidra till att både njurtransplantatet och framför allt patienten över längre.

 

AV Anders Westgårdh/ Njurstiftelsen

Foto Ulrika Göransson/ Njurstiftelsen