Ingen som arbetar inom det njurmedicinska området torde ha missat att det skett stora framsteg när det gäller möjligheterna till behandling av tidiga stadier av kronisk njursjukdom. Att behandling med ACE-hämmare (ACE) och angiotensin receptorblockerare (ARB) minskar risken för förlust av njurfunktion, särskilt hos dem med högre grad av albuminuri, blev känt redan på 1990-talet.
Dessa läkemedel har sedan dess ingått i grundbehandlingen av de flesta personer med kronisk njursjukdom. Det dröjde sedan ända till 2016, då en post-hoc analys av EMPA-REG studien visade att behandling med SGLT2-hämmare som tillägg till ACE/ARB markant minskade risken för progress av njursjukdom hos personer med typ 2-diabetes och hög kardiovaskulär risk. Dessa resultat har därefter följts av andra studier och vi ser nu att SGLT2-hämmare bevarar njurfunktionen och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och död hos de allra flesta personer med kronisk njursjukdom. Utöver de nya möjligheterna till förbättrad njurprotektion med SGLT2-hämmare, har vi nu även nya riktlinjer för behandling av hypertoni att förhålla oss till, samt en ny selektiv mineralkortikoidreceptor-antagonist som har visats minska risken för försämring av njurfunktion hos personer med typ 2-diabetes och albuminuri.
Två nya kvalitetsmått
De nationella riktlinjerna för behandling och upptäckt av kronisk njursjukdom har uppdaterats för att inkludera flera av de nya behandlingarna och behandlingsmålen. Det är därför naturligt att Svenskt Njurregister följer efter och redovisar nya kvalitetsindikatorer för att spegla dessa. I årets rapport för kronisk njursjukdom (CKD) kommer vi därför att redovisa två nya kvalitetsmått; dels andel patienter med estimerad GFR 20 ml/min/1,73m2 och albuminuri >30 mg/mmol (A3) som behandlas med SGLT2-hämmare, dels andel patienter med registrerad albuminuri. Utöver dessa båda mått redovisas i år även måluppfyllelsen för det lägre blodtrycksmålet ?130/80 mmHg (för personer under 80 år) samt andel patienter med albuminuri A3 som har behandling med ACE/ARB. Dessa nya mått harmoniserar även med de nationella målen som finns för Primärvårdskvalitet och området ”Njursvikt”.
Utmaning att behandla blodtryck
Vi kan redan detta första år (data för 2023) se att albuminuri redovisades på 81% av alla njurmedicinska öppenvårdsbesök; av dessa hade 43% albuminuri A3, medan 38% hade albuminuri mellan 3<30 mg/mmol (A2) och 19% albuminuri <3 mg/mmol (A1). Så många som 79% av alla patienter med albuminuri A3 har behandling med ACE/ARB medan 31% av de som ingick i urvalet hade behandling med SGLT2-hämmare. Spridningen mellan landet kliniker var dock stor, och medan vissa kliniker hade över 80 % behandlade med SGLT2-hämmare fanns det kliniker där få patienter behandlades. 69 % av alla patienter <80 år i CKD-stadium 3-4 uppnådde minst 140/90 mmHg i blodtryck, men enbart 21% av patienterna hade blodtryck <130/80 mmHg. Detta visar på den stora utmaning som finns i att behandla blodtrycket till önskade nivåer, samtidigt som det finns en tydlig trend att måluppfyllelsen blivit förbättrad den senaste tioårsperioden. I stort sett kan vi se att vi blir allt bättre på att uppfylla våra kvalitetsmått i njurmedicinska öppenvården över tid. Att fortsätta att redovisa och uppdatera behandlingsmålen är en viktig del av att förbättra kvalitén och sträva mot jämlik vård i hela landet.
Av Marie Evans, styrgruppsledamot SNR
Foto Dialäsen
