Högt blodtryck är ett vanligt hälsoproblem, och är en av de vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom (CKD). Högt blodtryck är även en betydande riskfaktor för försämring av njurfunktion hos patienter med CKD oavsett underliggande orsak till njursjukdomen. Därför är det viktigt att sänka ett högt blodtryck hos patienter med kronisk njursjukdom. En viktig del i detta är förändring av livsstilsfaktorer, bland annat genom att påbörja en regelbunden fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet sänker blodtryck

KDIGO (Kidney Disease Improving Global Outcomes) är en global ideell organisationen som utvecklar och implementerar evidensbaserade kliniska riktlinjer för behandling av njursjukdomar. I deras riktlinje från 2021 ”Clinical Practice Guideline for the Management of Blood Pressure in Chronic Kidney Disease” rekommenderas fysisk aktivitet som del i livsstilsförändring för att sänka högt blodtryck hos patienter med CKD. De fastslår att det i nuläget finns begränsad evidens gällande risker och fördelar med fysiska aktivitetsinterventioner hos personer med kronisk njursjukdom. Trots detta tyder korttidsstudier på att fysisk aktivitet sänker blodtrycket, minskar vikten och förbättrar livskvaliteten hos patienter med CKD.

Stor mängd evidens

Dessa data överensstämmer med en stor mängd evidens som visar att fysisk aktivitet förbättrar blodtrycket, dysglykemi, kardiopulmonell kondition, fysisk funktion och livskvalitet i den allmänna populationen. Då förekomsten av högt blodtryck och diabetes, samt risken för hjärt-kärlsjukdomar, är extremt hög hos patienter med CKD, kan den absoluta nyttan av fysisk aktivitet vara stor hos denna population, om de relativa fördelarna är likvärdiga med dem som observerats i den allmänna populationen. Träningsinterventioner har också visat sig förbättra hälsoutfall vid andra kroniska sjukdomstillstånd, såsom hjärt-kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Det finns därför anledning att tro att fysisk aktivitet är fördelaktigt även för patienter med kronisk njursjukdom, trots den låga evidens som för närvarande finns tillgänglig.

Vilken typ av fysisk aktivitet rekommenderas?

Det behövs fler forskningsstudier för att fastslå den optimala typen av träning och träningsintensitet hos patienter med CKD. KDIGO baserar därför sin rekommendation gällande fysisk aktivitet på riktlinjer ifrån WHO samt på kliniska riktlinjer för livsstilsinterventioner för primär prevention av hjärt-kärlsjukdom.

150 minuter per vecka

Rekommendationen är att patienter med kronisk njursjukdom och högt blodtryck bör utföra måttligt intensiv fysisk aktivitet under en sammanlagd tid om minst 150 minuter per vecka, om den enskilde patientens samsjuklighet och träningstolerans tillåter det. Om inte, så bör graden av fysisk aktivitet individanpassas enligt patientens kardiovaskulära förmåga, fysiska tolerans, fallrisk och kognitiva funktioner. Graden av fysisk aktivitet bör också justeras över tid utefter förändring i patientens förmåga.

Avslutningsvis fastslår KDIGO att det fortfarande kan finnas viktiga hälsofördelar med träning även om graden av fysisk aktivitet inte når de mål som föreslagits för den allmänna befolkningen. En mindre mängd individanpassad träning är bättre än ingen träning alls!

Av Philippa Svensson, Leg. Fysioterapeut MSc.

Foto: Freepik.com