Skillnader i tarmfloran kan kopplas till ärftlig risk för typ 1-diabetes, enligt en studie från Linköpings universitet.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, ville forskarna undersöka om det finns ett samband mellan ärftlig risk och sammansättningen av bakteriefloran i tarmen vid uppkomst av typ 1-diabetes.

Drygt 400 barn ingick i studien och barnens ärftliga risk studerades med hjälp av genetiska analyser. Forskarna analyserade även bakteriefloran i avföringsprover som samlats in när barnen var ett år gamla.
– Det visade sig att det fanns skillnader i tarmflorans sammansättning mellan grupper med olika genetisk risk. Vissa bakteriestammar såg man inte alls hos individer med hög risk, medan de finns hos individer med låg genetisk risk för att utveckla typ 1-diabetes, berättar Johnny Ludvigsson, som är senior professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet och ansvarig för studien.

Intressant pusselbit

Johnny Ludvigsson, som även är överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping, poängterar att det fortfarande är en gåta varför människor får typ 1-diabetes, men att studien är en intressant pusselbit.
– Att resultatet visar att barn med hög genetisk risk att utveckla typ 1-diabetes delvis har en annan bakterieflora i tarmen än de med låg risk, tyder på att ärftlig risk kan avgöra hur man reagerar på miljöfaktorer vid uppkomsten av autoimmuna sjukdomar, säger han.

På djur har man tidigare sett att det verkar finnas en genetisk koppling mellan tarmflora och genetik, och man har även kunnat visa att det finns väsentliga skillnader mellan dem med låg risk i förhållande till dem med hög risk.

Det som gör den här studien unik i sitt slag, även med internationella mått mätt, är att den bygger på det så kallade ABIS-projektet vid Linköpings universitet, vars syfte är att öka kunskapen om varför barn får typ 1-diabetes och andra immunrelaterade sjukdomar (se faktaruta).

I studien ingår totalt 17 000 barn födda i sydöstra Sverige under åren 1997–1999. Barnen har följts med olika provtagningar vid födseln och under uppväxten, samt med upprepade frågeformulär där miljön har kartlagts.

Tidigare studier som undersökt huruvida tarmbakterier är kopplade till utvecklingen av typ 1-diabetes, har endast studerat individer med hög ärftlig risk att få sjukdomen.
I den aktuella studien kunde forskarna visa att vissa bakteriestammar, som man inte ser hos dem med hög risk, finns hos individer med låg eller neutral risk – något man aldrig kunnat visa hos människor tidigare.
– Man skulle kunna spekulera i om det kan vara så att man kan använda vissa bakteriestammar för att motverka risken att utveckla typ 1-diabetes eller andra autoimmuna sjukdomar, menar Johnny Ludvigsson.

Resultaten kan också ha betydelse för andra autoimmuna sjukdomar, såsom celiaki, MS och reumatoid artrit.
Blev ni förvånade över resultatet?
– Både ja och nej. Jag har haft den här frågeställningen i flera år och hade lite misstankar då man sett liknande resultat hos djur.

Skulle kunna förhindra autoimmun sjukdom

Vad kan resultaten leda till?
– Om man ska våga sig på att spekulera och vara riktigt entusiastisk så skulle resultaten kunna bidra till att förhindra autoimmun sjukdom, förutsatt att vi får vetskap om vilka bakteriestammar som är involverade tillsammans med immunförsvaret. Redan nu provar man sig fram när det gäller vissa tarmsjukdomar genom att ge patienter avföring med vissa bakteriestammar.

Johnny Ludvigsson menar att rönen är extra intressanta eftersom de i framtiden skulle kunna bli användbara i behandlingar för att förhindra uppkomsten av autoimmuna sjukdomar.
– Om det är så att vi kan påverka immunförsvarets balans och utmognad hos individer med risk att utveckla typ 1-diabetes så vore det fantastiskt. Skulle vi i framtiden kunna bromsa, och i bästa fall vända insjuknandefrekvensen, vilken är fruktansvärt hög, skulle det vara ett stort framsteg. Det är en bit kvar, men det är sådant man hoppas att de här rönen kan bidra till, säger han.

Källa: SSDF: Leva med diabetes

Foto: Freepik.com

 Fakta ABIS-projektet

• 17 000 barn i Sydöstra Sverige har deltagit i ABIS-projektet, vars syfte är att öka kunskapen om varför barn får diabetes.

• En av målsättningarna är att identifiera barn med ökad risk att drabbas av sjukdomen.

• Projektet inleddes 1997. Fram till 1 oktober 1999 involverades totalt 17 055 barn med föräldrar i studien, utav totalt cirka 21 700 födda barn i Östergötland, Småland, Blekinge och Öland.

• Barnen följdes med regelbundna provtagningar samt upprepade frågeformulär där miljön kartlades.

• ABIS har blivit en världsunik studie som fått stort internationellt intresse då projektet även har förutsättningar att ge nya och viktiga kunskaper om hur andra sjukdomar – såsom allergier och astma hos barn, men även typ 2-diabetes, hjärtinfarkt, högt blodtryck, MS och cancer – uppkommer.

• ABIS står för Alla Barn i Sydöstra Sverige och är baserad vid Linköpings universitet.