Svensk njurvård bör utvecklas för planetens hälsa

Jag tillträder nu uppdraget som ny ordförande för Svensk Njurmedicinsk Förening. Svensk njurmedicin står stark, både kliniskt och vetenskapligt, men vi befinner oss också i ett skede där vårt ansvar sträcker sig bortom den enskilda patienten och den traditionella vårdkedjan. De utmaningar vi möter i dag är globala, komplexa och tätt sammanflätade med de snabba planetära förändringar som präglar vår tid – som har kommit att kallas ”den stora accelerationen”.

Kronisk njursjukdom är en av de snabbast växande folksjukdomarna i världen och utgör redan i tidiga stadier en kraftfull riskfaktor för hjärt–kärlsjukdom och förtidig död. Som vi belyser i en nyligen publicerad debattartikeln i Dagens Medicin är njursjukdom en dold men mycket betydande bidragande orsak till kardiovaskulär mortalitet, i paritet med klassiska riskfaktorer som rökning och diabetes. Trots detta saknas kronisk njursjukdom fortfarande som en självklar komponent i nationella strategier för prevention och folkhälsa. Detta är anmärkningsvärt, inte minst eftersom diagnostiken är enkel, kostnadseffektiv och möjlig att integrera i befintliga strukturer.

Njursjukdom och klimatförändringar

Samtidigt måste vi lyfta blicken ytterligare. Utvecklingen av kronisk njursjukdom kan inte längre förstås isolerat från det som nu pågår på planeten. Klimatförändringar, luftföroreningar, värmestress, vattenbrist, kemikalieexponering och ohållbara livsmedelssystem driver i dag en global ökning av både njursjukdom och hjärt–kärlsjukdom. De mest utsatta är ofta redan socioekonomiskt sårbara grupper, särskilt i låg- och medelinkomstländer, där tillgången till njurersättande behandling är begränsad eller obefintlig. För dessa patienter är prevention inte bara önskvärd, utan helt avgörande.

Planetär ohälsa ökar risken för njursvikt

När jag nyligen besökte Sri Lanka – ett land med en alarmerande hög förekomst av kronisk njursjukdom – blev jag chockad av den extrema luftföroreningen i landets städer. Besöket blev en påtaglig påminnelse om hur tätt sammanflätade miljö, klimat och människors hälsa är. Den ökade risken för kronisk njursvikt i Sri Lanka kan inte förstås enbart utifrån traditionella riskfaktorer som diabetes och hypertoni. Sri Lanka är ett av många länder där man ser ett tydligt exempel på en miljö- och arbetsrelaterad njursjukdom, kronisk njursjukdom av okänd genes (CKDu). Denna sjukdom drabbar framför allt jordbruksarbetare och kopplas till en kombination av förorenat dricksvatten, exponering för kemikalier och tungmetaller samt upprepad dehydrering och värmestress vid fysiskt tungt arbete i ett allt varmare klimat. Detta är inte bara är ett lokalt medicinskt problem, utan ett uttryck för en global utmaning där planetär ohälsa direkt översätts till ökad risk för njursvikt. Som njurmedicinare har vi ett ansvar att lyfta blicken – från individ till samhälle och vidare till planeten – och att tydligare föra in miljö- och klimatperspektivet i förståelsen, preventionen och behandlingen av kronisk njursjukdom.

Förena jämlik hälsa och medicinsk kvalitet

Njursjukdomar befinner sig därmed i centrum för det allt tydligare sambandet mellan mänsklig hälsa och planetens gränser. Dialys och transplantation är livräddande behandlingar, men de är också resursintensiva och särskilt hemodialys har visat sig vara ett av sjukvårdens med klimatbelastande behandlingar. Parallellt vet vi att tidiga insatser – blodtryckskontroll, moderna läkemedel, livsstilsförändringar och minskad exponering för miljörisker – kan bromsa sjukdomsförloppet, minska hjärt–kärlhändelser och reducera behovet av avancerad vård. Här finns en unik möjlighet att förena medicinsk kvalitet, jämlik hälsa och hållbar utveckling.

SNF bör vara en tydlig röst

Som ny ordförande vill jag därför tydligt betona vikten av att svensk njurmedicin aktivt deltar i den växande diskussionen om planetär hälsa. Vi behöver stärka samarbetet mellan klinik, forskning, folkhälsa och policy. Svensk Njurmedicinsk Förening bör vara en tydlig röst för att kronisk njursjukdom inkluderas i nationella och internationella strategier för prevention av hjärt–kärlsjukdom. Vi behöver även utveckla en njursjukvård som inte bara är medicinskt effektiv, utan också långsiktigt hållbar – för patienten, för vården och för planeten.

Jag ser fram emot att tillsammans med styrelsen fortsätta utveckla Svensk Njurmedicinsk Förening som en drivande kraft i denna omställning. Njurmedicinens framtid är global, preventiv och djupt sammanlänkad med planetens hälsa. Det är ett ansvar vi som jobbar med njursjuka patienter måste vara redo att ta.