På tio år har andelen patienter med avancerad kronisk njursjukdom som drabbas av hjärt-kärlsjukdom och blödningar minskat kraftigt. Trots den positiva utvecklingen är risken fortfarande betydligt högre att drabbas av hjärt-kärlsjukdom för njursjuka än i den allmänna befolkningen.

– Personer med kronisk njursjukdom löper en mycket hög risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, som också är den vanligaste dödsorsaken i patientgruppen. Att vi nu ser en tydlig minskning av allvarliga hjärt-kärlhändelser visar att forskning och förbättringar i vården ger effekt, men resultaten understryker också att risknivån fortfarande är oacceptabelt hög jämfört med den övriga befolkningen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som gett anslag till studien.

Allvarliga hjärt-kärlhändelser minskade

Studien omfattar 54 700 patienter med avancerad kronisk njursjukdom som registrerades i Svenskt Njurregister mellan 2011 och 2021. Varje patient matchades med tio personer ur den allmänna befolkningen utifrån kön och födelseår. Forskarna följde deltagarna i snitt ett till två år och analyserade sjukhusinläggningar efter hjärtinfarkt eller stroke, dödsfall orsakade av hjärt-kärlsjukdom, proppbildning i vener och artärer samt blödningar. Resultaten visar att under tioårsperioden minskade antalet allvarliga hjärt-kärlhändelser hos patienter med avancerad kronisk njursjukdom. I vissa fall sågs mer än en halvering av vissa hjärt-kärlhändelser i slutet av perioden jämfört med början av perioden.

Kända svenska njurforskare

Allvarliga hjärt-kärlhändelser minskade med 39 procent, blodproppar i pulsåder minskade med 28 procent, blodpropp i ven minskade med 57 procent. Större blödningar minskade med upp till 12 procent medan mindre blödningar ökade med 27 procent.

Trots den positiva trenden var samtliga utfall fortfarande betydligt vanligare bland patienter med avancerad kronisk njursjukdom än i den allmänna befolkningen. Den förbättrade utvecklingen ses trots att en allt större andel av patienterna lever med diabetes och fetma.Bakom studien står flera svenska njurforskare, bland andra Anne-Laure Faucon, Frida Welander, Marie Evans och Juan-Jesús Carrero.

Förbättrade behandlingar bidrar till resultat

– Vi anser att nya och förbättrade behandlingar sannolikt har bidragit till resultaten, som effektivare dialysbehandling, ballongvidgning vid hjärtinfarkt, akuta behandlingar för att lösa upp eller avlägsna blodproppar vid stroke samt modern läkemedelsbehandling, där vissa läkemedel också har hjärtskyddande effekter vid njursjukdom, säger Juan-Jesus Carrero, professor i epidemiologi vid hjärt–njursjukdom, Karolinska institutet.

Strategier behövs för att förebygga

Forskarna menar att resultaten tyder på att vård och behandling har förbättrats under det senaste decenniet. Samtidigt visar studien att patienter med avancerad njursjukdom fortfarande har en betydande kvarstående risk, och att ytterligare strategier behövs för att förebygga hjärt-kärlhändelser och blödningar i denna patientgrupp. Studien visar också att satsningar på forskning, vård och sekundär prevention kan göra verklig skillnad. Patienter med avancerad njursjukdom mår i dag bättre än för tio år sedan, vilket stärker incitamenten att fortsätta utveckla och investera i forskning och förebyggande insatser mot hjärt-kärlsjukdom.

Av Ulrika Efthamre

Källa: Hjärt-Lungfonden, Njurfonden

Foto: Hjärt-Lungfonden, Karolinska Institutet