I mitten av november delade Stiftelsen för njursjuka ut stipendier på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Värdparet var stiftelsens grundare Paul Frankenius och TV-profilen Kattis Ahlström. Årets tema var ”För patienten i tiden”.

Stipendieutdelningen leddes av Annette Lennerling, docent och universitetssjukhusöversjuksköterska, Marie Felldin, medicine doktor och överläkare i nefrologi, Per Lindnér, professor och överläkare i kirurgi samt Helena Taflin, docent och överläkare i kirurgi.

I år  delade även Transplantationsstiftelsen ut sina stipendier i samma tillställning. Efter utdelningen blev det mingel och tilltugg.

Av Ulrika Efthamre

Foto: Stiftelsen för njursjuka

Här är årets stipendiater:

Jenny Stenberg: Mottagaren får livet tillbaka men hur mår donatorn?

Att får en frisk njure från en levande donator innebär oftast en helt ny tillvaro med förhöjd livskvalitet och förlängd levnad för mottagaren.

Men hur mår donatorn- i själ och hjärta? Det vill Jenny Stenberg utforska i ett projekt om hur levande njurdonatorer och deras mottagare upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter donationen.

Ända sedan mitten av 1950-talet har njurtransplantation med levande donator visat sig vara den bästa behandlingen vid avancerad kronisk njursjukdom. Donatorerna återfinns oftast inom familj eller släkt och de flesta skänker med glädje och av kärlek.

Leder till speciell relation

-Det är en ovärderlig gåva, livsomvälvande för bägge parter och som oftast leder till en speciell relation. Dessvärre är det obalans mellan behov och tillgång på levande donatorer, konstaterar Jenny som är biträdande avdelningschef för njurmedicinsk öppenvård vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Andelen transplantationer med levande donator har minskat från 39% år 2012 till 22 % år 2024. Idag följs donatorns fysiska hälsa upp varje eller vartannat år efter transplantationen. Däremot saknas riktlinjer för uppföljning av den psykiska hälsan. Det är grunden till en studie av de (levande) personer i Sverige som under perioder 2026-2028 donerar en njure för transplantation.

Projektet genomförs i samarbete med Sveriges fyra transplantationscentra och syftar till att undersöka donatorerna psykiska välbefinnande och vad som påverkar deras hälsa och livskvalitet.

Donatorn kan uppleva psykisk press

 En levande njurdonator har ofta en nära relation till mottagaren av den friska njuren. Det är inte alltid enkelt att både vara patient och släkting till den tillfrisknande mottagaren. Som donator kan man uppleva psykisk press. Förväntningarna kan upplevas som stora, till och med en känsla av att ha blivit utnyttjad kan förekomma.

-Vårt mål är att måla med relativt breda penseldrag och fånga in alla som donerar för att fråga hur de mår före och upptill ett år efter donationen. Vi hoppas att studien även kan leda till optimering av resurser för att bättre stödja båda grupperna. Det kan i förlängningen förbättra tillgången till njurtransplantationer och minska väntetider för patienter, säger Jenny Stenberg.

Titel studie: Levande donatorerna psykiska välbefinnande före och efter njurdonation en longitudinell observationsstudie(LIVDOK-studien)

Av Anders Westgårdh

Emelie Laveborn: Rätt access till rätt patient minskar risken för hjärtsvikt

Accessen är en livlina för alla som behöver hemodialys för sin överlevnad. Varje patient ska ha den access som är bäst för den enskilda individen- men det är oklart exakt vilken denna är. Emelie Laveborn söker svar genom att undersöka hur olika accesser påverkar risken att utveckla hjärtsvikt.

 Bland dialyspatienter är hjärtsvikt vanligt förekommande. Förutom vanliga riskfaktorer kan även dialysen i sig medföra ytterligare risker för hjärtkärlsjukdom. Ett av dessa riskmoment är just hemodialys-accessen.

De olika ”ingångarna” för att kunna genomföra en dialysbehandling är en AV-fistel på underarmen, en motsvarande fistel på överarmen eller ett konstgjort kärl (AV-graft) mellan venen och artären för att få tillräckligt högt blodflöde. Oavsett metod ställs ökade krav på hjärtat.

Kan AV-accessen påverka hjärtat negativt?

-Ju mer i vet om hur olika sorters accesser påverkar risken för hjärtsvikt desto närmare kommer vi målet om rätt access till rätt patient, säger Emelie som är överläkare på njursektionen vid Norrlands Universitetssjukhus och medicinskt ansvarig för dialysbehandlingen i Umeå.

Flera färska studier visar att en AV-access kan påverka hjärtats funktion och struktur på ett negativt sätt. Resultaten är dock motstridiga.

-Vår grundfråga är om det verkligen är accessen som påverkar hjärtsvikt? Sedan vi började undersöka verkar det inte alls som att accesserna påverkar i den omfattning som vi först trodde, säger Emelie.

Andra hjärtsjukdomar spelar roll

Sannolikt spelar andra samtidiga hjärtkärlsjukdomar större roll till exempel om patienten haft infarkt, kärlkramp eller fel på klaffarna.

-Vi såg också att de faktorer som verkar ha störst betydelse för valet av access är relaterade till kärlstorlek och kärlkvalitet, snarare än samtidig förekomst av hjärtkärlsjukdom.

Med stöd från Njurstiftelsen fortsätter Emelie och hennes kollegor från Umeå universitet och Karolinska institutet studien kring nyinsjuknande i hjärtsvikt hos dialyspatienter beroende på typ av access och accessens blodflöde. Data är inhämtade, sorterade och huvuddelen av den statistiska analysen är genomförd.

 Titel: Nyinsjuknande i hjärtsvikt hos dialyspatienter beroende på typ av access och accessens blodflöde

Av Anders Westgårdh

Alireza Biglarnia

Skånsk standard gynnar både patienter och vårdens ekonomi

Sedan 2016 har Skånes universitetssjukhus konsekvent tagit bort cystiskt förstorande njurar och samtidigt transplanterat in nya friska njurar- till glädje för både patienter och vårdens ekonomi.

Med stöd från Njurstiftelsen ska Alireza Biglarnia vetenskapligt jämföra den nya prioriterade metoden SNT med det gama traditionella sättet att transplantera vid ADPKD.

 Autosomal dominant polycystisk njursjukdom (ADPKD) är en ärftlig sjukdom som leder till omvandling av njurvävnaden och successiv förstoring av njurarna.

Det är den tredje vanligaste orsaken till terminal njursvikt. Transplantation är att föredra då den ger längst överlevnad och bäst livskvalitet. En av sjukdomens stora utmaningar är den ofta enorma förstoringen och cystbildningen i njurarna, med platsbrist i buken som försvårar eller omöjliggöra transplantation. Traditionellt avlägsnas en eller båda njurarna för att skapa plats i buken innan patienten sätts upp på väntelistan. Det är dock en procedur med nackdelar: tidigare dialysstart eftersom njurfunktionen upphör, risk för komplikationer med lång återhämtningstid – och den kräver stora kirurgiska resurser och kan fördröja patientens tillgång till transplantation.

Simultan nefrektomi och njurtransplantation

-Vi har helt lämnat den traditionella metoden och gått över till simultan nefrektomi och njurtransplantation (SNT) där man med minimalinvasiv titthålsteknik tar bort cystnjuren samtidigt med transplantation, säger Alireza Biglarnia som är enhetsansvarig överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därmed hamnar patienten direkt på väntelista, med liten risk att behöva starta dialys i förtid eller drabbas av större kirurgiska komplikationer.

Sedan införandet har fler än 50 patienter genomgått SNT i Malmö med utmärkta kliniska resultat och välfungerande långtidsnjurfunktion. Man har undvikit lika många större operationer, vilket ger en stor resursbesparing för regionen. Dessutom har andelen förebyggande ingrepp ökat där fler patienter transplanteras innan dialysbehov uppstår.

Vad är bäst för patienten?

Konceptet att ta bort cystnjurar samtidigt med transplantation är inte nytt, men debatten fortsätter: vad är bäst för patienten? Det är vad Alireza och kollegorna vill undersöka med en retrospektiv studie av drygt 300 ADPK-patienter. Målet är att jämföra de bägge metodernas kirurgiska utfall, konstadseffektivitet och därefter skapa underlag för framtida rekommendationer.

-Vi är överens om att SNT varit en väldigt stor framgång och som numera är standard i Skåne. Det som glädjer mig mest är att patienten mår så mycket bättre, men även att behandlingen visat sig både effektiv, säker och sparar stora resurser.

 Titel: en 24-års kartläggning av njurtransplantation vid polycystisk njursjukdom i Södra sjukvårdsregionen- introduktion och utvärdering av en ny kirurgisk metod.

Av Anders Westgårdh

Joakim Österman: Fokus på verklighetens patienter för framtidens njursjukvård

Med utgångspunkt hos verklighetens patienter vill Joakim Österman undersöka användning och effekter av SGLT2-hämmare i svensk njursjukvård.

Målet är att fler får behandling som bromsar försämringen av njurfunktionen, fördröjer dialys eller transplantation och förbättrar livskvaliteten.

 På kort tid har SGLT2-hämmare förändrat behandlingslandskapet. Stora internationella prövningar visar att dessa läkemedel kan bromsa försämrad njurfunktion och minska risken för hjärtsvikt. De flesta studier bygger dock på utvalda populationer som ofta är yngre och friskare än den breda patientgrupp vi möter i klinisk vardag.

Fyra etablerade register

-Därför behövs det studier som speglar verkligheten i svensk sjukvård, säger Joakim som är specialistläkare njur-och internmedicin vid Karolinska sjukhuset och jobbar kliniskt på njurmottagningen vid Rosenlunds sjukhus.

Tillsammans med kollegor vid Karolinska Institutet baserar han det pågående projektet på fyra etablerade register över totalt nära 33 000 patienter. Det ger en unik täckning av sjukdomsförlopp och läkemedelsanvändning- och mycket stark verklighetsförankring.

-Det är som skillnaden mellan att provköra en bild eller att använda den på riktigt i vardagen, säger Joakim som brinner för att möta patienter och komplettera de stora randomiserade studierna med ett patientunderlag som speglar den kliniska vardagen.

Medianålder 73 år

Medianålder i kohorten är 73 år, 36% är kvinnor, 29% har typ-2 diabetes och medelvärdet för eGFR vid start är 29ml/min/1,73^2.

-Det visar att vår population överlag har betydligt sämre njurfunktion är de stora läkemedelsstudiernas friskare patienter.

Studien har ett antal specifika mål, som i patientens perspektiv främst handlar om möjligheten att få leva som vanligt med njurar som håller längre. Genom att skjuta på transplantation och dialys uppnås även potentiellt samhällsekonomiska vinster

-Styrkan i att studera verkliga patienter är att vi kan se hur behandlingen varierar mellan olika grupper, och kanske är särskilt gynnsamt för tillexempel äldre kvinnor, patienter med eller utan diabetes och så vidare, säger Joakim.

Titel: Effekter av SGLT2-hämmare vid kronisk njursjukdom- en nationell registerstudie

 Av Anders Westgårdh

 

Magnus Lindberg: Hur personcentrerad är svensk njursjukvård-egentligen?

 

 Patienter med nedsatt njurfunktion är bland de som har tätast kontakt med vården, ofta flera gånger i veckan. Men hur blir det med mötta? Lyckas vården leva upp till visionen om personcentrerad vård? Det ska Magnus Lindberg gå till botten med i ett nytt forskningsprojekt.

Att som dialyspatient åka till samma mottagning flera gånger i veckan är per automatik påfrestande. Därför är det personliga mötet-att bli betraktad och bemött som en unik individ en viktig del i patientens vardag. Alla är ju tacksamma för att dialysen fungerar, men den upplevda kvaliteten i vårdmötet är också viktig. Känslan av delaktighet i sin egen behandling, att bli både sedd och lyssnad på.

Stort behov att kunna mäta

-Tyvärr riskerar vårens organisatoriska krav att tränga undan patientens berättelse. Behovet är stort av att kunna mäta och starka personcentrering i njursjukvården, säger Magnus Lindberg, som är legitimerad, sjuksköterska, medicin, doktor och universitetslektor vid högskolan i Gävle.

Tillsammans med en grupp kollegor i Gävle och samarbete med professor Peter Hagell vid högskolan i Kristianstad, ska han kvalitativt beskriva personcentrering i njursjukvården, som den upplevs av patienten, samt utvärdera instrumentet ” Personcentrerad öppenvård ur ett patientperspektiv ”, förkortat PCCoc.

Frivilliga deltagare

Njurmedicin ingick inte i ursprungliga testerna varför det sker inom ramen av detta projekt. Deltagande patienter kommer att rekryteras via frivilligt, samverkande njurenheter i Sverige. För samtliga analyser behövs ca 400 deltagare från njursvikts-, hemodialys-, peritonealdialys- och transplantations mottagningar.
Förhoppningen är att projektet ska bli relevant för både kortsiktig och långsiktig patientnytta. Öppna jämförelser stärker patientens möjlighet till informerade val, mera nationella kvalitetsregister, driver systematisk, förbättring av vårdens resultat.

Titel: Hur personcentrerad ör svensk njursjukvård?

 Av Anders Westgårdh

 

Transplantationsstiftelsens stipendiater:

Dr Juan Vaz

tilldelas stipendiet för sin studie som syftar till att kartlägga socioekonomiska och geografiska skillnader i levercirros och HCC i Sverige.

Dr Emil Larsson

tilldelas stipendiet för sin studie av risken för förstadier till cancer i gallblåsepolyper hos patienter med primär skleroserande kolangit.

Dr Jens Böhmer

tilldelas stipendiet för sin studie som syftar till att förbättra precisionen i ddPCR-baserad mätning av donators cellfritt DNA för att möjliggöra säkrare analys efter hjärttransplantation.

 

Foto: Johfors bilder, Njurstiftelsen