Stipendiat: Helena Rydell

Titel: Samband mellan socioekonomiska faktorer och prognos för patienter med kronisk njursjukdom.

Det finns patienter med kronisk njursjukdom som inte har den ekonomi och kunskap som behövs för att deras medicinska behandling ska kunna genomföras på bästa sätt. Helena Rydell vill undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer och prognos för patienter med kronisk njursjukdom.

– I klinisk vardag möter vi ofta patienter som inte har råd hämta ut sin medicin, följa ordinationer vad gäller läkemedel eller dialyser. Dessa patienter riskerar att framöver få en allt sämre prognos jämfört med mer följsamma patienter, säger Helena som är överläkare inom njurmedicin på Karolinska sjukhuset.

Med stöd från Njurstiftelsen ska hon undersöka om och hur socioekonomiska faktorer är associerade till prognos för patienter med kronisk njursjukdom. Hon är noga med att betona att den eventuella korrelationen inte är belagd som sanning.

– Vi vet inte om det ändrats över tid men jag har en klinisk känsla av att någonting har hänt och vill undersöka om det stämmer.

I samarbete med bland annat Johan Jarl, docent och hälsoekonom vid Lunds universitet, och med hjälp av Svenskt Njurregister (SNR), Statistiska centralbyråns register LISA samt Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret ska projektet kartlägga hur patienter som följs på njurmedicinska kliniker fördelas vad gäller utbildningsnivå, sysselsättningsgrad, inkomst och födelseland.

De ska även undersöka om och hur socioekonomiska faktorer kan kopplas till ett antal centrala frågeställningar som t.ex. utveckling över tid, försämringstakt i njursjukdomen, skillnad i prognostiska faktorer som blodtryck och äggviteläckage, ordinationer av njurskyddande läkemedel, uthämtade recept, njurtransplantatöverlevnad och patientöverlevnad.

– Om det visar sig vara betydelsefulla skillnader mellan grupper av patienter kanske vi behöver organisera vården på ett annat sätt, så att alla får samma förutsättningar att behålla sin hälsonivå, säger Helena.

Fakta om Helena:

Namn: Helena Rydell

Familj: Man, två utflugna barn och ett kvar hemma.

Det bästa med mitt jobb: Det allra bästa är att träffa patienter, och variationen mellan kliniskt arbete och forskning är fantastiskt roligt.

När jag inte arbetar: Spelar fiol i en amatörsymfoniorkester, nästan bara klassisk musik.

Stipendiat: Linnéa Tyrberg

Titel: PRAGMATIC- Prognosis of Anti-GBM disease through an international cohort.

Anti-GBM-sjukdom är en sällsynt och allvarlig autoimmun sjukdom där kroppen bildar antikroppar mot sitt eget basalmembran, framför allt i njurar och lungor. Linnéa Tyrberg vill skapa en stor internationell kohort av patienter för att med ökad kunskap bidra till förbättrad patientvård och bättre kliniska utfall.

Linnéa är ST-läkare på Helsingborgs lasarett och har byggt upp själva den databas som hon tillsammans med sin forskargrupp hoppas ska kunna växa till PRAGMATIC, världens första och största kohort av patienter med sjukdomen anti-GBM.

– Det finns inget motsvarande idag då varje forskare sitter med sitt fåtal patienter. Det är svårt att samla material i större skala. Sedan år 2000 har det publicerats data baserat på bara cirka 700 patienter, varav många diagnosticerats och behandlats flera årtionden tidigare, förklarar Linnéa.

Patienter med anti-GBM-sjukdom drabbas av akut njursvikt och ibland lungblödningar. Överlevnaden är ca 90 procent, men två av tre patienter behöver livslång dialys eller njurtransplantation. Trots att Anti-GBM är en sällsynt sjukdom medför den ofta allvarliga konsekvenser i form av dialyskrävande njursvikt. Det innebär en betydande belastning både för patienterna och för hälso- och sjukvården. Ökad kunskap om sjukdomens mekanismer och förbättrade behandlingsstrategier är därför avgörande för att bevara njurfunktion och förlänga tiden utan dialys.

– Det är en ovanlig sjukdom där det är svårt att skriva riktlinjer baserade på evidens. Standardbehandlingen skiljer sig stort mellan olika länder. PRAGMATIC kan generera kunskap som kan ligga till grund för framtida behandlingsriktlinjer och därmed bidra till förbättrad patientvård och bättre kliniska utfall.

Förhoppningen för Linnéa och hennes forskargrupp under ledning av Thomas Hellmark vid Lunds universitet, är att många internationella partners ska bidra till databasen. Hittills har 26 center från Sverige, Europa, USA och Nya Zeeland inkluderats och befinner sig i olika stadier av ansökan om lokala etikgodkännanden eller datainsamling.

Fakta: Linnéa  

Namn: Linnéa Tyrberg

Familj: Gift, en dotter 1,5 år och ytterligare en på väg.

Det bästa med mitt jobb: Att få träffa och lära av både patienter och kloka kollegor. Som forskare får jag utlopp för nyfikenhet och

kreativt tänkande.

När jag inte arbetar: Gillar att vara ute och springa, läser böcker och är vinintresserad.

Stipendiat Jessica Smolander

Titel: Tidig transplantatglomerulopati efter njurtransplantation- histologiskt förlopp, molekylära mekanismer och individualiserad behandling.

Kronisk avstötning kan orsaka en bestående skada som kallas transplantatglomerulopati (TG), vilket kan leda till att den transplanterade njuren slutar fungera i förtid.

– Men det finns ett tidsfönster innan irreversibla förändringar har utvecklats. Om vi kan upptäcka förändringarna tidigare kanske viockså kan hitta sätt att bromsa förloppet, säger Jessica Smolander.

Njurtransplantation är den bästa behandlingen vid terminal njursvikt.Men hos många försämras den transplanterade njurens funktion över tid, och en del behöver återgå till dialys eller genomgå en ny transplantation. En av de vanligaste orsakerna till detta är kronisk avstötning, som kan leda till transplantatglomerulopati (TG). När TG väl är etablerad saknas effektiva behandlingsalternativ i dag. Men med hjälp av elektronmikroskopi går det att upptäcka de allra tidigaste förändringarna. Jessica vill undersöka vilken betydelse dessa tidiga förändringar har, med målet att varje transplanterad njure ska hålla så länge som möjligt.

– Tidigare forskning har framför allt fokuserat på TG när skadorna redan är irreversibla. Vi behöver förstå vad som sker innan skadorna blir så omfattande.

En viktig del av forskningen är därför att identifiera riskfaktorer och markörer som påverkar övergången från tidig till avancerad TG.

– Jag hoppas att vi ska kunna identifiera patienter som har en ökad risk för försämring och förstå vilka faktorer som driver utvecklingen.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset planeras införande av rutinmässiga kontrollbiopsier sex månader efter njurtransplantation. Det ger en möjlighet att identifiera patienter med tidig TG och följa hur förändringarna utvecklas över tid. Patienternas immunhämmande behandling kan då optimeras för att dämpa den pågående låggradiga avstötningen. Förhoppningen är att detta ska kunna bromsa utvecklingen av ytterligare njurskador.

– Målet är att kunna ge rätt behandling till rätt patient, säger Jessica Smolander. Patienter med hög risk för försämring kan följas tätare och få en mer indvidanpassad behandling tidigt i förloppet, medan patienter med låg risk kan fortsätta med sin ordinarie behandling.

Fakta: Jessica

Namn: Jessica Smolander

Familj: Gift, två barn 9 och 13.

Det bästa med mitt jobb: Att ge människor som inte valt den situation de befinner sig i rätt vård för att de ska kunna leva ett så bra liv som möjligt trots sin sjukdom.

När jag inte arbetar: Jag tränar nästan varje dag och tävlar i Hyrox (fast mest mot mig själv). Och umgås med vänner och familjen.

Stipendiat: Kianoush Makvandi

Titel:Long-term eGFR trajectories in swedish diabetic population with type 1 diabetes: determination of risk profile and role of hyperfiltration

En av de största riskerna vid typ 1-diabetes är njursjukdom som kan leda till avancerad njursvikt. Trots framsteg återstår en stor utmaning: att identifiera rätt patient i rätt tid – innan sjukdomen gått för långt.

– Detta är viktigt både för den enskilda patienten och för att utnyttja vårdens resurser mer effektivt, säger Kianoush Makvandi.

Utvecklingen varierar kraftigt mellan personer med typ 1-diabetes.Vissa kan ha stabil njurfunktion i årtionden, medan andra försämras betydligt snabbare. Även mellan individer som vid en enskild bedömning har samstämmiga njurfunktionsprover kan skillnaderna vara stora över tid. Och etablerade markörer fångar inte alltid de individer som är på väg mot en ogynnsam utveckling.

Kianoush Makvandi är överläkare i njurmedicin på Sahlgrenska sjukhuset och vill gå till botten med varför till synes jämförbara patienter med typ 1-diabetes kan utvecklas så olika över tid.

– Dagens praxis för att riskbedöma njurstatus är som ett snapshot, en ögonblicksbild av patienten just i det momentet. Men den ger inte hela bilden av hur fort njurfunktionen kan förändras och vilken risk individen har för framtida försämring, förklarar Kianoush som förordar en bättre metod för att undersöka om patient A har större risk för försämring än patient B.

Nyckeln i hans forskning är det nationella diabetesregistret med över 90 procent av samtliga individer i Sverige som har diabetes typ 1. Det ger en unik möjlighet att identifiera olika utvecklingsmönster och klarlägga vad som kännetecknar personer med snabb försämring.

Frågan är alltså inte bara hur njurfunktionen och riskbilden ser ut vid en given tidpunkt, utan hur njurfunktionen utvecklas över tid och hur snabbt en försämring kan ske.

– Långsiktighet och tätare kontroller ger en mer sanningsenlig bild av en patients status. Därmed kan insatser riktas mot patienterna med störst behov, medan personer med ett stabilt förlopp kan slippa resurskrävande uppföljning.

– Med data och analys av registret får vi en bred bild av njursjukdomens riskfaktorer och kliniska utfall vid typ 1-diabetes i svensk rutinsjukvård. Det kan få direkt betydelse för att befintliga och framtida behandlingar ska kunna användas där nyttan är störst. Projektet kan ge ett vetenskapligt underlag för sådana kliniska beslut.

Fakta : Kianoush

Namn: Kianoush Makvandi

Familj: Fru och två barn (7 och 10 år).

Det bästa med mitt jobb: Att jag får träffa både unga och äldre patienter och följa dem ganska länge. Man lär känna varandra bortom det medicinska.

När jag inte arbetar: Jag gillar att fotografera, men spelar gärna tv-spel med familjen, som exempelvis Minecraft.

Stipendiat: Spyridon Gkiouzepas

Titel: Inkluderande läkemedelsutveckling

Den snabba läkemedelsutvecklingen gör att allt fler idag kan överleva cancer. Men inkluderas även patienter med nedsatt njurfunktion i prövningar när medicinbolagen tar fram nya läkemedel?

Spyridon Gkiouzepas vill se inkluderande läkemedelsutveckling och säker dosering vid nedsatt njurfunktion. Som specialistläkare i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset är Spyridon trogen sin antike landsman Hippokrates, vars klassiska ed fortfarande är etisk norm för läkare världen över.

– Jag brinner för att mina patienter får bästa möjliga vård. Därför måste även njursjuka inkluderas redan från start när nya läkemedel utvecklas. Det skulle göra stor nytta både för enskilda patienter och samhället som helhet.

Det är känt att patienter med kronisk njursjukdom har sämre canceröverlevnad jämfört med njurfriska, liksom att sjukdomen i sig kan innebära ökad risk för cancer. Utvecklingen av cancerläkemedel har varit snabb senaste 10 åren och lett till förbättrat patientöverlevnad. Men läser man läkemedlens produktinformation är det bestickande hur ofta det står t.ex. att produkten inte har studerats vid nedsatt njurfunktion. Finns det objektiva skäl till detta?

– Det är det vi vill undersöka närmare. I tidiga faser av produktutveckling kan det finnas säkerhetsmässiga skäl att exkludera vissa patienter, men behovet av att välja bort patientgrupper kan behöva ses över vid senare utvecklingsfaser, säger Spyridon som tillsammans med flera medarbetare ska granska fas-3 studier med EMA-godkända cancerläkemedel utifrån om patienter med nedsatt GFR är medräknade, och om det finns någon motivering till varför patienter med nedsatt GFR har exkluderats.

– Genom att beskriva det aktuella landskapet med cancerläkemedel vill vi uppmärksamma företag och myndigheter på att patienter med nedsatt njurfunktion behöver inkluderas i forskningen.

Närmast ska man finslipa rapporten och skriva en artikel till en europeisk tidskrift. Ambitionen är även att presentera resultat vid det europeiska njurmötet i Rotterdam 2027.

Fakta Spyridon

Namn: Spyridon Gkiouzepas

Familj: Fru och två döttrar, 7 och 3 år gamla.

Det bästa med mitt jobb: Att kunna översätta vetenskaplig kunskap till konkreta patientrelevanta val som kommer att göra nytta.

När jag inte arbetar: Njuta familjeliv, läsa romaner och gaming med vänner.

Texter av Anders Westgårdh

Foto: Njurstiftelsen