Årets rapport från svenskt njurregister har fokus på skillnader i njursjukvården mellan landets 21 regioner och landsting. Registret visar på i vissa avseenden likvärdig vård men också på oförklarliga skillnader.

Prevalensen av njurersättande behandling, dialys och njurtransplantation, var 400 per miljon invånare för dialys och 580 per miljon för transplantation under 2018. Den åldersjusterade totala prevalensen skiljer dock en hel del mellan regioner och landsting, totalt sett mellan 860 och 1226 per miljon invånare. Lägst prevalens har Halland följt av Region Stockholm. Även vad gäller åldersjusterad incidens finns skillnader, sett till de senaste fem åren, mellan 85 och 145 per miljon invånare. Den låga prevalensen i Halland avspeglas även i landets lägsta incidens. 

Skillnader i dialysbehandling

En önskan finns att öka andelen själv- och hemdialys i hela landet. Detta borde vara möjligt sett till skillnader i andel mellan olika regioner och landsting. Bland prevalenta patienter skiljer andelen PD bland alla dialyspatienter mellan 11 och 38 % och den totala andelen av PD, hem HD och själv HD skiljer mellan 13 och 46 %. Likaså skiljer incidensen av njurtransplantationer per dialyspatient i olika län sett i ett tioårsperspektiv. Detta är både ett mått på hur framgångsrikt utredningen och behandlingen fram till transplantation fungerar men också till viss del vilka patienter som upptas i dialys. Eventuella samband mellan transplantationsfrekvens och andel hem- och självdialys då samma patienter i stor utsträckning är aktuella för båda är inte klarlagda. Hur skillnad i åldersfördelning och komorbiditeter påverkar dessa skillnader är inte heller klarlagt. 

I accessdelen ses betydande skillnader i andel patienter som startat dialys via AV fistel eller graft, 0–65 %, i olika regioner och landsting. Bland prevalenta patienter skiljer sig andel med AV fistel eller graft mycket, mellan 48 % och 88 %. Det finns också skillnader mellan typ av åtgärd vid fistelproblem, reoperation eller PTA. Andelen reoperationer är högst i Stockholm. 

Möjlighet till mer jämlik vård

Både i registrets CKD del och dialyskvalitetsdel ses mycket stora skillnader både vad gäller hur vi behandlar våra patienter och att vad gäller flera utfallsmått. Vad gäller några mått finns så stora skillnader som mellan <10 % upp till 100 %. Även om tolkningen av siffrorna försvåras av att vi för flera ordinationer och utfall inte har exakta målvärden så finns här utrymme till förbättring för en mer jämlik vård. 

I njurbiopsidelen ses att biopsifrekvensen skiljer mellan olika regioner och landsting (19–240 per miljon), vilket sannolikt kan bero både på skillnader i hur man ser på indikationer för njurbiopsier och på bristande registrering. I ett landsting har inga biopsier registrerats. Det ses också regionala skillnader i komplikationsfrekvens, andel biopsier med tillräckligt material och benägenheten av att beställa olika diagnostiska serologiska test. 

Glädjande är att trots skillnader både i hur vi behandlar våra patienter och hur utfallet av detta blir, så finns det inte längre några signifikanta skillnader mellan landsting och regioner vad gäller ett par av de allra viktigaste utfallsmåtten, graftöverlevnad efter njurtransplantation och överlevnad för patienter i njurersättande behandling.

Av: Helena Rydell, ansvarig registrets dialyskvalitetsdel, överläkare njurmedicin Karolinska 

Foto: Anna Franck