Skandinaviens största transplantationsenhet stärkt av sjukhusövergripande samarbete

Transplantations- och donationsverksamheten på Karolinska har expanderat under 2020 och levertransplantationsenheten har nu blivit Skandinaviens största. Även kvaliteten utmärker sig med en patientöverlevnad som ligger på den allra högsta internationella nivån.

Transplantationsverksamheten i Stockholm hade sin start 1964 när den första njurtransplantationen i Sverige gjordes på Serafimerlasarettet. Idag ligger fokus på transplantationer av njure, lever och bukspottkörtel och verksamheten får beskrivas som uttalat högspecialiserad där många olika delar av sjukhuset är involverat på olika sätt.

– En stor del av framgången härrör från ett långsiktigt arbete att stärka donationsverksamheten i regionen och där bildandet av Regionalt Donationscentrum har varit särskilt lyckat. Utöver detta är det många enheter och avdelningar på Karolinska som är inblandade i vårt arbete. Jag vill framhålla att det sjukhusövergripande dedikerade samarbetet är vårt enskilt största framgångskoncept. Man ser inte längre bara på sina egna resultat utan jobbar mot gemensamma mål, säger Gunnar Söderdahl, verksamhetschef på Transplantationsenheten i Huddinge i ett pressmeddelande.

Det är inte bara på sjukhusnivå som samarbetet, och även uppföljningen, blivit bättre utan även på riksnivå där vården delvis bedrivs inom nationell högspecialiserad vård och där Karolinska och Sahlgrenska inte bara hjälps åt utan också regelbundet jämför sina resultat.

– Att kontinuerligt mäta och jämföra sig med varandra sporrar att hela tiden vilja bli bättre. Vi tycker såklart att det är kul att vår transplantationsenhet, som enda center i Sverige under 2020, vuxit inom både inom lever och njure och att levertransplantationsenheten nu är Skandinaviens största. Innan var både Göteborg och Oslo större, säger Gunnar Söderdahl.

Samtidigt som enheten kunnat hjälpa rekordmånga patienter så har de under 2020 även infört tre större tekniksprång, delvis drivet av en allt högre forsknings- och utvecklingsaktivitet.
Exempelvis så har nya tekniker för tillvaratagande av organ tillämpats vilket har gjort att fler organ än tidigare har kunnat användas. Ett exempel på detta är utveckling av ett tillvägagångssätt där man kort före donationsingreppet återställer blodcirkulationen till organen efter död på grund av cirkulationsstillestånd.

– Vi har också framgångsrikt introducerat maskinperfusion av levertransplantat kort före transplantationen, något som också syftar till att förbättra organkvaliteten. En annan utvecklingsnyhet är att vi nu börjat med robotassisterade njurdonationsingrepp i samband med njurtransplantation där man har en levande donator, vilket i förlängningen kanske även kan praktiseras i samband med vissa transplantationer, berättar Gunnar Söderdahl.

Källa: Karolinska universitetssjukhuset

Foto: Karolinska universitetssjukhuset