Med jämna mellanrum reflekterar jag över hur samtal med patienter kan förbättras och denna gång har funderingarna gått till patienter som kommer från en annan kultur och som inte talar svenska. Vid tolksamtal kan det vara svårt att med några korta kärnfulla meningar berätta det man vill uttrycka både för patient och vårdgivare. Det underlättar inte heller att det många gånger finns varianter av språket som gör att tolk och patient har en del svårigheter att förstå varandra. Detta ökar risken att information förbises och kanske till och med förloras på grund av språkbarriär.

Anpassa nordiska näringsrekommendationer

Det finns också många kulturella skillnader i vad som är mat respektive snacks. I vissa kulturer är mat det som man äter tillsammans med någon, om man äter själv så är det inte mat. Det är också viktigt att tänka på att inom landet kan kulturen och språket variera mycket. Att anpassa nordiska näringsrekommendationerna, de specifika råden patienten har behov av på grund av sin sjukdom med den kost som patienten äter känns både spännande och utmanande.

Prata om mat är personligt

Att prata mat kan vara väldigt personligt vilket gör att man som vårdpersonal behöver vara ytterst lyhörd och gärna berätta varför det är viktigt att få den informationen man önskar. Mat är ofta en del av identiteten. Det kan ta flera besök innan man som vårdpersonal får förtroendet av patienten att få veta vad patienten äter under en dag. Det är inte heller lätt som patient att komma ihåg allt vad man stoppar i munnen under en dag eller vecka. Många tror att dietisten dömer om man äter saker som inte är bra enligt patienten själv, vilket innebär att man undviker att berätta om dessa.

Kunskap viktigt

Jag har märkt att det underlättar att ha en viss kunskap kring mathållningen i det land patienten kommer ifrån, även om det kan vara skillnader mellan olika regioner i landet. Det kan vara till hjälp att i samtalet kunna visa bilder på mat, livsmedel och mängd av livsmedel. Ett annat tips är att be patienten att använda sin mobilkamera och ta kort på det hen äter, för att sedan prata kring bilderna vid besöket. Det är också viktigt att höra efter om de anammat något från den svenska matkulturen och i så fall vad. Det bästa är att försöka ställa en så öppen fråga att patienten själv kan berätta om sin dag utan att dietist med eller utan tolk behöver avbryta med frågor. Vid behov ställs följdfrågor.

Att få vården jämlik

Att få vården helt jämlik kan dock vara svårt eftersom de material som används övervägande är på svenska och gjorda utefter hur den svenska maten är upplagd. Vidareutveckling av patientinformation på flera språk är en hjälp till att överbrygga den klyftan. Dietisternas riksförbunds njursektion översätter i dagsläget sina patientmaterial till engelska och arabiska.

Av Anneli Olsson, leg dietist

Foto: Freepik.com