Under senare år har det studerats hur kostens sammansättning kan ha betydelse för acidos vid njursvikt i olika stadier och om en alkalisk kost kan minska progressen av njursvikt.
I Näringslära för högskolan beskrivs matens syrabildande (acidogena) eller basbildande (alkalogena) egenskaper. Olika livsmedel och näringsämnens kemiska sammansättning har betydelse för om de ökar syrabildningen i blodet eller om de är mer basbildande. Proteinrika livsmedel är som regel syrabildande och speciellt om de innehåller aminosyrorna metionin och cystein. Livsmedel med mycket natrium, kalium och magnesium är däremot basbildande.
Vanligtvis reglerar njurarna syra-basblansen utan problem vid intag av syra- eller basbildande livsmedel. Vid njursvikt försämras denna förmåga successivt. På senare år har flera studier publicerats som visar på en positiv effekt av ett ökat intag av basbildande livsmedel för att minska risken för acidos och minska progressen.
Som en del av behandlingen ordineras patienter med njursvikt en proteinreducerad kost (PR-kost) för att lindra de uremiska symptomen, förebygga malnutrition, minska svårkontrollerad acidos, fosfatretention och hyperkalemi samt fördröja progressen. Minst 60 procent av proteinintaget bör vara av högt biologiskt värde vid PR-kost för att tillgodose behovet av essentiella aminosyror. Kosten ska också täcka energibehovet för att undvika en negativ energibalans med katabola effekter som följd. Proteinrekommendationen kan medföra att en del av de energigivande livsmedlen som bröd, pasta, potatis och ris måste begränsas på grund av sitt proteininnehåll. Patienter med hyperkalemi blir också rekommenderade att vara sparsamma i sitt intag av vissa frukter och grönsaker. Både kostråden för att minska protein- och kaliumintag begränsar livsmedelsvalet och kan försvåra patientens chanser till följsamhet.
På senare år har det publicerats studier där man undersökt hur en alkalisk kost påverkar acidosen och sjukdomens progress hos patienter med njursvikt i olika CKD-stadier. I alla dessa artiklar kan man konstatera att mer frukt och grönt, sänker blodtrycket och minskar behovet av Natriumbikarbonat, samt minskar progressen av njursvikten (1, 2, 3). Trots ökat intag av kaliumrika frukter och grönsaker har det inte lett till hyperkalemi. Goroya har i sina studier följt patienter med nefropati på grund av hypertoni i CKD 1-4 , utan diabetes, mellan 30 dagar och tre år. Patienterna har inte fått några specifika kostråd men har uppmuntrats att äta mer frukt och grönsaker. Grönsaker och frukt fick de kostnadsfritt under studietiden. Frukt och bär som delades ut var t.ex. äpplen, persikor, apelsin, päron, russin och jordgubbar ut till deltagarna och deras familjer. Grönsaker som deltagarna fick var t.ex. morötter, blomkål, sallad, potatis, tomater och zucchini. Resultaten visade att för alla grupper som rekommenderats att äta mer frukt och grönt avtog njurfunktionen långsammare än för de som behandlats på traditionellt sätt med ACE-hämmare, oavsett CKD-stadie.
I en klinisk studie från Storbritannien testades en modifierad PR-kost med goda resultat (4). Andelen högvärdigt protein sänktes till ca 50 procent av proteinintaget. Mängden protein från kött och fisk begränsades och det rekommenderades att äta bönor, linser och kikärtor som proteinkällor. Bröd och spannmålsprodukter fick ätas fritt och patienterna uppmuntrades att äta mer frukt och grönt. Resultaten visade att patienterna stabiliserade sin njurfunktion och i vissa fall också förbättrade den. Patienterna blev inte undernärda. De rapporterade att aptiten förbättrades och de upplevde ett bättre välbefinnande.
Är det så att vi ska ”tänka om och tänka nytt”? I referensgruppen arbetar vi för tillfället med att revidera kostråden för nutrition vid njursvikt innan dialysstart och ser dessa nya råd som väldigt intressanta. Är det så att en större valfrihet i livsmedelsval och en förändring av PR-kosten kan öka patientens livskvalitet och fördröja progressen och tiden fram till behov av aktiv uremivård känns det som ett naturligt steg framåt inom njurmedicinsk nutrition.
Sara Lundström
leg. dietist
Medicincentrum, Njurmedicin
Norrlands universitetsjukhus
REFERENSLISTA:
- Goroya N, Simoni J, Chan-Hee J, Wesson D E; Dietary acid reduction with fruits and vegetables or bicarbonate attenuates kidney injury in patients with a moderatley reduced glomerular filtration rate due to hypertensive nephropathy. Kidney I, 2012 81, 86-93
- Goroya N, Simoni J, Chan-Hee J, Wesson D E; Treatment of metabolic acidosis in patients with stage 3 chronic kidney disease with fruits and vegetables or oral bicarbonate reduces urine angiotensinogen and preserves glomerular filtration rate. Kidney I, 2014 86, 1031-1038
- Goroya N, Simoni J, Chan-Hee J, Wesson D E; A comparison of treating metabolic acidosis in CKD stage 4 hypertensive kidney disease with fruits and vegetables or sodium bicarbonate. Clin J Am Soc Neprol, 2013 8, 371-381
- Passey C; Reducing the dietary acid load: How a more alkaline diet benefits patients with chronic kidney disease. J of Renal Nutrition, 2017 3, 151-160
