Uttrycket ”du är vad du äter” myntades säkert för att få oss att äta bättre. För människor med njursvikt så är kosten av högsta betydelse för deras mående och progress av njurfunktion.
Det här blir tydligare när njurfunktionen försämras och vi ser resultatet av trötta njurar som inte klarar av att rensa ut de ämnen som bildas vid omsättningen av kosten. Blodprovssvar ger oss värdefull information. Här har vi ett instrument som tillsammans med kostanamnes ger oss bra bedömning i hur vi kan guida våra patienter till att äta en kost som är gynnsam för att minska progressen av njursvikten. Vi som jobbar inom njurmedicin har en stor förmån att kunna få en så god vägledning av så många olika labvärden.
Bättre livskvalitet
Vi har stark evidens av forskningen att vinsterna med tidiga kostförändringar hos njursviktpatienter ger bättre livskvalitet, bevarar njurfunktion och så klart sparar det sjukvården enorma summor pengar när vi inte behöver starta patienterna i dialys.
En ökning av intaget av vegetabilier samtidigt som intaget av animaliska livsmedel minskar leder till ett lägre proteininnehåll. Den förändringen ger även lägre fosforbelastning och en mer alkalisk kost vilket bidrar till en minskad risk för acidos och hyperfosfatemi. Dessutom är en kost med högre andel vegetabilier rik på fibrer vilket bidrar till att sänka både blodsocker och kolesterol. Du behöver inte bli vegetarian för att få del av hälsovinsterna. Redan genom en minskning av animalier till förmån för vegetabilier följer vinster som för patienterna ofta innebär färre uremiska symptom, förbättrade labvärden och att dialysstart kan fördröjas.
Stor okunskap
Varför får då inte alla patienter den här informationen och möjligheten till att göra kostförändringar så att de kan optimera och ändra livsmedelsval för att behålla livskvalitet och hälsa? Många patienter som jag har träffat genom åren undrar vid sitt nybesök på njurmottagningen; varför har ingen berättat det här tidigare? Det finns en stor okunskap om kostens betydelse och min känsla är att vår sjukvård har gått från prevention till att göra insatser med läkemedel. Många av de diabetiker jag har träffat har aldrig tidigare erbjudits möjlighet till en dietistkontakt inom primärvården. De har däremot fått träffa diabetessköterskorna som är experter på att behandla diabetes med läkemedel. Så många patienter har fortsatt att äta den kost som bidrar till att göra dem sjuka och sjukvården höjer insulinet och andra läkemedel för att kompensera den felaktiga kosten. I förlängningen gör detta dem ännu sjukare och till slut hamnar många av dessa patienter på njurmottagningen. I bästa fall finns där en dietist som kan ge adekvat hjälp till patienten. Men vi vet tyvärr att den möjligheten inte kan erbjudas i hela vårt avlånga land.
En undersökning som gjordes på landets olika njurmottagningar för några år sedan visade också att, beroende på läkarens inställning till kostens betydelse, så visar det om patienten fick möjlighet till att träffa dietist eller inte. Att undanhålla den här kunskapen för våra patienter, oavsett vad bakomliggande orsak är, är orimligt med tanke på att vi eftersträvar lika vård i hela landet.
Helig ko
Vad är det som gör en del så rädda för förändringar av kosten? Det är verkligen en helig ko vi pratar om här! Om vi vänder på diskussionen. Patienten får fortsätta att äta ett stort intag av animalier och kanske dricka en liter mjölk om dagen, njursvikten fortskrider och snart är det dags för dialysstart. Är inte det stora förändringar av livet att behöva gå på dialys tre eller fler gånger per vecka? Jag skulle ju alla dagar i veckan hellre minska på kossan! Men tydligen finns de som tycker att maten är en helig ko och vi låter den få stå mitt i vägen, medan det gladeligen förskrivs mediciner för höga kostnader. Kostnader som kunde ha sparats in om patienten fått kunskap och chans till att göra kostförändringar istället.
Av Hanna Nixon
Foto: Pixabay
Hanna Nixon, vice ordförande i DRF´s sektion för njurmedicin. Dietist på Njurmedicin, Vrinnevisjukhuset i Norrköping och i Finspångs kommun.
