Under årets tre första kvartal blev 42 avlidna personer organdonatorer i Västra regionen, jämfört med 34 under samma period förra året. Bakom ökningen ligger den nya möjligheten att donera organ när hjärtat och blodcirkulationen har stannat.
– Vi hoppas att det är ett trendbrott och inte något tillfälligt, även om det aldrig går att veta säkert. Det syns i alla fall tydligt i siffrorna att det är den nya donationsformen DCD som står för ökningen, säger Pia Löwhagen Hendén, överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och regionalt donationsansvarig läkare i Västra regionen.
DCD står för Donation after Circulatory Death och innebär att en människa kan donera organ efter att hjärtat och blodcirkulationen helt har stannat och personen har dödförklarats.
– Det kan bara ske inom intensivvården i patientfall där fortsatt livsuppehållande behandling bedöms vara utsiktslös och patientens liv inte går att rädda.
Möjligheten att donera organ med DCD började införas successivt i Sverige år 2019.
– Det har varit lite trögt i starten, det tar alltid tid för en ny arbetsprocess att sätta sig. Men vi kan se att DCD-donationer ökar från år till år över hela landet, så det är inte osannolikt att det är ett trendbrott.
Tidigare har donationer i Sverige enbart genomförts med DBD (Donation after Brain Death), som innebär att personen förklaras hjärndöd. Då slår hjärtat fortfarande, och även det kan doneras.
– En DBD-donation innebär att fler organ kan doneras. Det är också en mindre resurskrävande process som innebär mindre logistik.
Sedan år 2022 är det tillåtet att inleda organbevarande behandling på en patient även utanför intensivvården (IVA), till exempel på en stroke- eller akutmottagning. Även den förändringen kan ha bidragit något till den ökade donationssiffran i Västsverige, menar Pia Löwhagen Hendén.
– Det kan ha påverkat siffrorna lite, även om det än så länge bara handlar om några få patienter. Men här finns en potentiell ökning på sikt: om vi identifierar en patient per sjukhus och år i Västra regionen skulle det kunna ge tio ytterligare donatorer per år, säger hon.
Innan en patient kan bli aktuell för donation måste det vara helt uteslutet att hon eller han gagnas av ytterligare vård för sin egen skull. Därefter ska patientens donationsvilja utredas.
Det enklaste är om personen själv har anmält sig till Donationsregistret, eller uttryckt sin vilja till närstående. I annat fall är det upp till närstående att tolka huruvida personen hade velat donera sina organ.
De senaste åren har Pia Löwhagen Hendén och hennes kolleger inom donationsverksamheten märkt att fler närstående tolkar den avlidnes vilja som negativ, det vill säga att den närstående inte tror att personen hade velat donera sina organ.
– Det är ett mönster som syns i hela landet, och även i Europa – det blir oftare nej nu. Vi vet inte vad det beror på, men har diskuterat om orsaken kan vara att man inte vet vad organdonation är: att en organdonation kan rädda en annan människas liv, om det handlar om omvärldsoro, eller individualism – att det inte är lika självklart att dela med sig i dag. Men det enbart spekulationer, vi har inga svar.
Av Ulrika Efthamre
Foto Ulrika Efthamre
Källa: Sahlgrenskaliv.se
