Cirka 600 personer drabbas av kronisk njursvikt i Sverige varje år. Uppskattningsvis har hälften av dessa även diabetes eller en annan renodlad diabetisk njursjukdom. I Sverige är det omkring 8 000 personer som är i behov av dialys eller väntar på transplantation. priset är stort lidande och nedsatt livskvalitet för miljontals människor och därtill miljardkostnader för samhället. Bristen på nya behandlingar har inspirerat forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) till att starta ett internationellt forskningsprojekt med en budget på cirka 300 miljoner kronor.
Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease (BEAt-DKD) är ett unikt projekt i vilket ett trettiotal universitet, myndigheter och privata företag från elva olika länder medverkar.
”Det är ett närmast hopplöst läge för patienter med diabetisk njursjukdom. Det har inte kommit några nya läkemedel de senaste femton åren och det finns inte heller några lovande behandlingar på väg. De försök som gjorts har kört fast på grund av biverkningar eller utebliven effekt”
säger Maria Gomez, projektledare och professor vid LUDC.
Hittills har forskningen utmärkts av enskilda initiativ, men i och med BEAt-DKD kopplas världens främsta forskare samman för att tackla problemet ur ett helhetsperspektiv.
”Vi har samlat de bästa forskarna och har tillsammans ett gigantiskt patientunderlag med över 100 000 individer i olika förstadier eller stadier av diabetisk njursjukdom. Vi kommer inte att starta från noll, utan vi ska använda och utveckla redan existerande data av stort värde. Dessa kommer från framgångsrika europeiska konsortier inom fältet såsom SUMMIT, SysKid och KidneyConnect”
sammanfattar Maria Gomez projektets starkaste kort.
Helhetsperspektivet innefattar att såväl först. vad som orsakar sjukdomen som att utveckla nya diagnosverktyg och behandlingar. Diabetisk njursjukdom verkar vara en mer heterogen sjukdom än vad man tidigare trott och de viktigaste målsättningarna är därför att förbättra klassificeringen och diagnosen av patienter samt att förkorta tiden för prövning av nya läkemedel. Av den anledningen engageras nyckelaktörer och expertis från den europeiska läkemedelsmyndigheten European Medicines Agency (EMA) och dess amerikanska motsvarighet Food and Drug Administration (FDA) redan från projektets start. I och med deras inblandning hoppas vi kunna öka möjligheterna att nya och relevanta resultat kan omsättas till godkända läkemedel på kortast möjliga tid.
Inom ramen för projektet ska följande inkluderas:
• Test av nya biomarkörer som kan förutspå sjukdomen. Även potentiella markörer som forskats fram tidigare ska provas med hjälp av nya tekniska möjligheter.
• Forskning om biomarkörer som kan påskynda och skänka en ökad träffsäkerhet till kliniska prövningar av nya läkemedel. En problematik i dag är att svaret på huruvida ett läkemedel som testats fungerar kan ges först efter att hela prövningen är genomförd. Det är också svårt att urskilja om läkemedlet är effektivt för en eller flera subgrupper av patienter.
• Grundforskning för att skapa en förståelse för vad som ligger bakom diabetisk njursvikt samt underliggande sjukdomar.
• Undersökning av bildteknik, särskilt magnetkamera (MR), med målsättningen att följa sjukdomsutvecklingen utan operationer och ingrepp.
• Ökning av kunskapen om biopsier (vävnadsprover) som tas från njuren i diagnostiskt syfte: dels för att kunna utläsa så mycket information som möjligt om sjukdomen, dels för att kunna identifiera vilka patientgrupper som kan ha störst nytta av biopsitagning.
Projektet finansieras till häften fr.n EU:s Innovative Medicines Initiative (IMI) inom ramen för forskningsprogrammet Horizon 2020 och andra hälften finansieras av life science-aktörer (medlemmar i European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations) och organisationer utan kommersiellt syfte.
FAKTA: BEAT-DKD
Projektet Biomarker Enterprise to Attack Diabetic Kidney Disease
(BEAt-DKD) syftar till att genom ett brett angreppssätt öka kunskapen om diabetisk njursjukdom. Centrala m.l är bättre klassificering av patienter samt utveckling av biomarkörer f.r att underlätta diagnostik och klinisk prövning. Projektet leds av Lunds universitet via Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) och samlar totalt 29 partner i 11 länder: Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike, Schweiz och USA. Projektet är femårigt och med en budget p. cirka 300 miljoner svenska kronor, varav hälften kommer fr.n EU:s Innovative Medicines Initiative (IMI), medan life science-industri och organisationer utan kommersiellt syfte står för den andra hälften. BEAt-DKD bygger vidare på delar av det tidigare IMI-finansierade projektet SUrrogate markers for Micro- and Macro-vascular hard endpoints for Innovative diabetes Tools (SUMMIT), som .ven det koordinerades av forskare vid LUDC men som hade ett bredare fokus på kardiovaskulärsjukdom.
FAKTA: DIABETISK NJURSJUKDOM (diabetesnefropati)
Diabetes är den ledande orsaken till kronisk njursjukdom och njursvikt i världen. Diabetespatienter bör därför kontrolleras regelbundet för njursjukdom. Diabetisk njursjukdom är inledningsvis ofta symtomfri och det kan dröja flera år innan den drabbade får känningar. Trötthet, huvudvärk och illamående är exempel på symtom. Behandling kan ske genom blodtryckssänkande medicin (ACE-hämmare) och reglering av blodsockernivå, som är en del av den ordinarie diabetesvården.
Kontakt: Maria Gomez, maria.gomez@med.lu.se, Lunds Universitet
