Hyperkalemi är ett livshotande tillstånd som kan uppstå till följd av nedsatt njurfunktion.Vissa läkemedel kan också orsaka hyperkalemi. Nu finns två nya alternativ mot tillståndet. En ny studie har kartlagt effekterna av dessa.
Hyperkalemi, det vill säga serumkaliumkoncentrationer över 5,6 mmol/l, är ett mycket vanligt tillstånd hos patienter äldre än 65 år med avancerad kronisk njursjukdom (CKD), diabetes och / eller kronisk hjärtsvikt.
Risk för dödlighet
Patienter med svår hyperkalemi har högre risk för dödlighet, eftersom det kan leda till abnormaliteter vid hjärt depolarisation / repolarisation och kontraktilitet, vilket leder till hjärtarytmi och i slutändan till plötslig hjärtdöd. För att undvika dessa svåra resultat bör behandling för att sänka kaliumhalterna initieras så tidigt som möjligt.
Läkemedel som renin-angiotensin-aldosteron-systemhämmare (RAASi) är kända att förbättra resultaten hos hjärt-kärl-patienter men kan också orsaka läkemedelsinducerad hyperkalemi.
Hyperkalemi kan hanteras på ett flertal sätt och kaliumbindera är ett av dem. Resoinum är den som har funnits i många år, men dess effekt kan inte helt fastställas och ofta förknippas Resonium med biverkningar.
Nya behandlingar
Nya terapeutiska alternativ finns för att förbättra kaliumutskiljningen hos dessa patienter. I en ny studie som publicerats i Eur Heart J Suppl ”Pharmacology of new treatments for hyperkalaemi: patrimor and sodium zirconium cyclosilicate”har norska och italienska forskare studerat farmakologiska egenskaper och tillgängliga data på patiromer och natriumzirkoniumcyklosilikat.
Dessa medel har visats i randomiserade studier för att signifikant minska serumkalium hos patienter med hyperkalemi. På svenska marknaden handlar det om läkemedel som Veltassa och Lokelma.
Bägge dessa två preparat ingår numera i högkostnadskyddet med begränsad subvention. Lokelma subventioneras för både kronisk njursjukdom samt hjärtsvikt.
Patiromer
Patiromer är ett oralt kaliumbindemedel, en ny generation av sfärisk, icke absorberad polymer, som nyligen godkänts av FDA och Läkemedelsverket. I Sverige heter preparatet Veltassa (Viforpharma) och ingår i högkostnadsskyddet med begränsning för behandling av kronisk hyperkalemi. Tre huvudsakliga kliniska prövningar (PEARL-HF, 15 OPAL-HK, 16 och AMETHYST-DN17) har undersökt säkerheten och effekten av patiromer hos patienter med hyperkalemi.
Alla tre studier visade minskning av serumkalium hos patienter med CKD, diabetes mellitus typ 2, hypertoni och / eller hjärtsvikt samt förhindrade återkommande hyperkalemi och minskning av RAASi-avbrott.
En annan nyligen genomförd substudy av OPAL-HK18 utförd hos äldre patienter med CKD-behandling med RAASi fann att patiromer reducerade återkommande hyperkalemi och tolererades också bra i denna undergrupp.
Natriumzirkoniumcyklosilikat (SZC)
Det andra preparatet som är förhållandevis nytt i Sverige går under namnet Lokelma ( AstraZeneca).
Ett flertal kliniska studier i litteraturgenomgången visade en dosberoende kaliumsänkande effekt av ämnet SZC.I synnerhet en studie, HARMONIZE trial24, fann att normokalemi uppnåddes av 84% av patienterna inom 24 timmar och av 98% av patienterna inom 48 timmar. Efter 28 dagar var kaliumnivån signifikant lägre i alla tre SZC-grupperna (dvs 5 g, 10 g eller 15 g) än placebogruppen och dessa reduktioner var dosberoende.Lokelma 5 g och 10 g är tillgängligt i Sverige och övriga Norden.
Biverkningar var sällsynta och säkerhetsprofilen för SZC liknar den för placebo.
Slutsatserna av studiens litteraturgenomgång visade att flera kliniska studier av patiromer och SZC visade en dosberoende kaliumsänkande effekt för båda dessa medel. De kan vara till hjälp vid optimering av RAASi-behandlingar hos patienter med hyperkalemi. Däremot bör deras fördelar på långsiktiga resultat utvärderas ytterligare i lämpliga kliniska prövningar. Även om det finns några bekymmer om hypomagnesemi och positiv kalciumbalans från Patiromer och natriumöverbelastning från SZC, har båda agenterna visat sig tolereras väl och visar lovande resultat vid hantering av hyperkalemi hos hjärt-kärlpatienter.
Text: Ulrika Efthamre
Foto: Pixabay.com
Källa: Eur Heart J Supp, 2019 Feb 21 ( Suppl A): A28-A33
