Det spelar ingen roll om du är en nefrolog, dietist, sjuksköterska eller annan vårdpersonal som arbetar med patienter med kronisk njursjukdom (CKD), kostbehandling av kalium (K+) är ett av de första ämnena som kommer upp när du arbetar inom detta område.
Under de senaste 30 åren har utgångspunkten för behandling av förhöjt K+ varit en begränsning av intag av K+-rika (hälsosamma) livsmedel såsom frukt, grönsaker, baljväxter, nötter, bönor och fullkorn utifrån antagandet att en justering av intaget kan minska eller undvika hyperkalemi.
Utmaningar med kosten
Utmaningen har varit att kunna fullfölja en kost som är begränsad på K+ och samtidigt följa råden för en hälsosam kost. Dessutom, vid en begränsning av hälsosam mat, tenderar patienter att ersätta dessa hälsosamma livsmedel med livsmedel som är rika på socker, mättat fett, kolesterol och livsmedelstillsatser som också innehåller K+. Detta är inget bra livsmedelsval för patienter som många gånger även har problem med t ex hyperlipidemi, förstoppning, dysbiosis (obalans i tarmfloran) och fetma.
Mot bakgrund av detta svårlagda pussel, har forskare och kliniker inom CKD-området börjat omvärdera råden om att en begränsning av hälsosam mat rik på K+ faktiskt kan minska risken för hyperkalemi. Den första raden av studier inom ämnet visade ett konsekvent fynd: Det fanns inget samband mellan K+-intag och plasma K+, vilket innebär att patienter med högre K+-intag inte har högre plasma K+ eller vice versa (1-3). Detta är dock observationsstudier som inte kan beskriva orsakssamband. Kliniska prövningar som undersöker orsaks- och verkanssamband i detta ämne är ännu få, med kort uppföljningstid och begränsat antal patienter.
Intressant klinisk studie
Det finns dock en intressant klinisk studie där patienter med CKD stadie 3-4 med normalt K+ fick rådet att äta en alkalisk kost under 12 månader i syfte att reducera P-bikarbonat och metabolisk acidos. Deltagarna fick fortlöpande en matkorg med frukt och grönsaker, vilket ökade intaget under interventionen utan att plasma K+ förändrades varken före eller efter studien. Ingen skillnad observerades mellan grupperna (kontrollgruppen fick inte den alkaliska kosten). Trots dessa intressanta resultat behövs fler randomiserade kontrollerade kliniska prövningar för att bekräfta dessa fynd. Tills dess rekommenderas en balanserad kosthållning, som anges i den uppdaterade NKF/KDOQI-riktlinjen för klinisk praxis för nutrition vid CKD (5).
Expertpanelens rekommendationer
Expertpanelen från Nutrition (NKF/KDOQI) rekommenderar att val och portionsstorlek av livsmedel individualiseras och anpassas för att upprätthålla normokalemi utan specifik gräns för K+-intaget (5). Den här rekommendationen bär på flera viktiga budskap:
•För det första finns det ingen lösning som passar alla. Varje fall bör individualiseras med hänsyn till plasma K+, andra kliniska tillstånd relaterade till plasma K+ (såsom standardbikarbonat, glomerulär filtrationshastighet, dialysdos och förstoppning) tillsammans med en detaljerad bedömning av patientens normala födointag. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt intag av mat som innehåller K+-tillsatser (såsom färdigmat, processad juice, kakaodryck, chips och annat) och till natriumreducerade livsmedel som ersätter natriumklorid med kaliumklorid (6). Biotillgängligheten för K+-tillsatser är cirka 90 till 95 % jämfört med för hälsosamma K+-rika livsmedel som har en betydligt lägre tillgänglighet på ca 50 %.
•För det andra, även om en begränsning av intaget av vissa hälsosamma livsmedel behövs, kan matlistor som med information om andra hälsosamma livsmedel med lågt K+ ges och bli en viktig del av kostrådgivningen.
• För det tredje behövs regelbundna uppföljningar för att anpassa kostrådgivningen till de senaste provtagningarna och förstärka det budskap som är viktigast.
Balanserad syn på kostrådgivning
Sammanfattningsvis är det mitt intryck att den senaste riktlinjen för kostbehandling av K+ för patienter med CKD bygger på en balanserad och individualiserad syn på kostrådgivning där en hälsosam kost främjas framför en restriktiv, ohälsosam kost.
Av Carla Maria Avesani. Dietist och nutritionist, PhD, forskare, avdelningen för njurmedicin och Baxter Novum. Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Karolinska Institutet
Foto: Freepik.com
References
1.Noori N, Kalantar-Zadeh K, Kovesdy CP, Murali SB, Bross R, Nissenson AR, et al. Dietary potassium intake and mortality in long-term hemodialysis patients. Am J Kidney Dis. 2010;56(2):338-47.
2.Ramos CI, González-Ortiz A, Espinosa-Cuevas A, Avesani CM, Carrero JJ, Cuppari L. Does dietary potassium intake associate with hyperkalemia in patients with chronic kidney disease? Nephrol Dial Transplant. 2020.
3.González-Ortiz A, Xu H, Ramos-Acevedo S, Avesani CM, Lindholm B, Correa-Rotter R, et al. Nutritional status, hyperkalaemia and attainment of energy/protein intake targets in haemodialysis patients following plant-based diets: a longitudinal cohort study. Nephrol Dial Transplant. 2021;36(4):681-8.
4.Goraya N, Simoni J, Jo CH, Wesson DE. A comparison of treating metabolic acidosis in CKD stage 4 hypertensive kidney disease with fruits and vegetables or sodium bicarbonate. Clin J Am Soc Nephrol. 2013;8(3):371-81.
5.Ikizler TA, Burrowes JD, Byham-Gray LD, Campbell KL, Carrero JJ, Chan W, et al. KDOQI Clinical Practice Guideline for Nutrition in CKD: 2020 Update. Am J Kidney Dis. 2020;76(3S1):S1-S107.
6.Picard K, Picard C, Mager DR, Richard C. Potassium content of the American food supply and implications for the management of hyperkalemia in dialysis: An analysis of the Branded Product Database. Semin Dial. 2021.
