Ny insulinpump som ska göra livet lättare

En artificiell bukspottskörtel som kan gasa och bromsa insulintillförseln – så beskriver professor Johan Jendle den nya tekniken för diabetespatienter. Örebroforskaren ingår i ett internationellt forskningsprojekt och är först i Sverige att testa tekniken.

 
– Det går fort nu när det gäller diabetes. Stora forskningsresurser har börjat ge resultat, bland annat nya insulin och läkemedel och bättre sätt att mäta blodsockret. Nästa stora steg är den här sortens smarta insulinpumpar, säger Johan Jendle, professor i medicin vid Örebro universitet.

Det så kallade så kallade självjusterande insulinsystemet består av en sensor som mäter blodsockret och en pump som utifrån sensorns mätningar tillför rätt mängd insulin. USA, Kanada och sex europeiska länder, där Örebro representerar Sverige, deltar i studien. Totalt kommer 1120 patienter ingå i studien och upp till 25 av dem kommer vara från Örebro.

– Om patienter vågar släppa på kontrollen och lita på systemet kommer de inte behöva lägga lika mycket tid på sin sjukdom. Har man diabetes bör man tänka på vad man äter och att röra på sig. Det gäller ju alla människor – sensorn och pumpen kan ses som en autopilot som gör att det inte krävs lika mycket energi och tankekraft att få en bra sockerkontroll, säger Johan Jendle. 

Pålitlig autopilot

– Och det är en autopilot som de kan lita på. Vi har redan sett i studier i USA att den leder till bättre kontroll över blodsockret oavsett om du är välreglerad eller har en sämre blodsockerkontroll.

Studiens syfte är att undersöka hur effektiv pumpen är för att sänka blodsockernivån och undvika svängningar. Forskarna kommer även undersöka hur patienter upplever pumpen och om den leder till att de mår bättre. 

Studien pågår under ett års tid och det är alltför kort tid för att forskarna ska kunna se om till exempel risken för hjärt- och kärlsjukdomar, ögonskador eller mag- och tarmbesvär minskar. För detta behövs längre studier. 

– Diabetes påverkar hela kroppen och vi tror att det här systemet genom en bättre blodsockerkontroll även minskar komplikationerna, som först kommer efter flera år. Men om vi ska kunna säga det med säkerhet behöver vi följa patienterna under åtminstone en 5-årsperiod.

Källa: Örebro universitet

Foto: Linda Harradine/ Örebro Universitet