Nu ska graviditeter och förlossningar efter en njurdonation undersökas i en jämförande studie, som finansieras av GelinStiftelsen.
Två tredjedelar av alla levande njurdonatorer är kvinnor. Men många kvinnor vill gärna avvakta tills det att de fått barn.
Tidigare har en norsk undersökning indikerat att risken för havandeskapsförgiftning kan vara något förhöjd hos kvinnor vid graviditet efter njurdonation.
– Vi vill undersöka detta vidare i Sverige, och det gör vi genom att undersöka friska kvinnor med en njure – alltså njurdonatorer – som har fött barn, och jämför med kvinnor som har haft två under graviditet och förlossning, säger Maria Svensson Eriksson, professor i njurmedicin vid Uppsala universitet.
Bearbeta registerutdrag
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan enheterna för njurmedicin, transplantation och kvinnosjukvården i Uppsala. Bidraget från GelinStiftelsen ska användas till att bearbeta registerutdrag med data från Socialstyrelsen, i första hand medicinska födelseregistret där det finns information om hur graviditeter och förlossningar har avlöpt, samt Scandiatransplants register över njurdonatorer.
Inför studiens start vet Maria Svensson Eriksson inte hur många av dem som varit gravida efter njurdonationen, men det är känt att många kvinnor vill vänta med att donera tills det att de har fått de barn de vill ha. För att få ett bättre kunskapsunderlag kan det i ett nästa steg bli aktuellt att titta på hela Norden i ett nordiskt samarbete.
Förhoppningen är att studien kommer att kunna visa att risken för havandeskapsförgiftning som gravida njurdonatorer löper troligen är väldigt liten.
Fler njurdonatorer
– Vi hoppas därmed att fler ska vilja bli njurdonatorer. Samtidigt kan det naturligtvis ändå finnas anledning för mödravården att vara lite mer noggrann med de kvinnor som har lätt nedsatt njurfunktion, till exempel efter en njurdonation. I dag finns inga särskilda rekommendationer, säger Maria Svensson Eriksson.
Av Ulrika Efthamre
Källa: GelinStiftelsen
Foto: Freepik.com