Ny beslutsmetod ökar livskvaliteten för personer med kronisk njursvikt och dialysbehandling

Jenny Stenberg tilldelades Njurstiftelsens stipendium nyligen.

Mängden vätska i kroppen på en patient har stor betydelse. Med ett nyligen utvecklat beslutsstöd kan avvikande vätskestatus upptäckas tidigt, och därmed minska risk och lidande.Jenny Stenberg tilldelades Njurstiftelsens forskningsstipendium för att utvärdera vilken effekt beslutsstödet Recova haft hos patienter på Uppsala Akademiska sjukhus.

Vägen till njurmedicin för Jenny gick via vårdavdelning, akuten och en period som volontär i Kambodja. Sedan 2006 är hon dialyssköterska på Akademiska sjukhuset där hon som en del i arbetet med sin doktorsavhandling lett utvecklingen av Recova som hjälper vårdgivare att upptäcka och åtgärda felaktig vätskestatus hos patienter.

Optimal vätskebalans

Meningen är att patienter med kronisk njursvikt – i Sverige cirka 3 200 personer – ska ha optimal vätskebalans i kroppen efter sin dialysbehandling.  Många har hög förekomst av övervätskning, som är starkt bidragande till patientgruppens höga överdödlighet. En person med svår njursvikt har ofta ingen eller mycket begränsad urinproduktion och all vätska som intas mellan dialyserna ansamlas i kroppen. 

–  Det kan röra sig om 5–6 liter vatten för mycket i kroppen, det sliter hårt på både hjärta och kärl. Om så mycket vätska avlägsnas under en dialys på några timmar innebär det stora risker för patienten, förklarar Jenny. 

För behandling av övervätskning ordineras patienten en ”målvikt”. Denna bestäms huvudsakligen utifrån klinisk bedömning av patientens symtom, men klinisk bedömning kan vara subjektiv och oprecis, och en felaktig bedömning kan ge svåra  komplikationer som exempelvis lungödem.

Vägledning med algoritm

Kronisk övervätskning förekommer hos 30 % av alla patienter i dialys, och medför ökad sjuklighet och risk att dö.  Även för lågt satt målvikt innebär ökad risk för trombossjukdom, ischemi, kardiovaskulära komplikationer, sjukhusinläggning och död. Med hjälp av Recova (Recognition and Correction of Volume  Alterations) vägleds vårdgivaren genom en algoritm, som kombinerar klinisk  bedömning  med  mätning  av  kroppsvatten  genom  bioimpedansspektroskopi, och får sedan hjälp att värdera eventuell påverkan av olika sjukdomsrelaterade tillstånd när patientens målvikt ska fastställas.

Detta nyligen utvecklade instrument ska nu testas och utvärderas kliniskt i en retrospektiv  studie  vid  sjukhuset  i  Uppsala.  Målet med Recova är att bidra till bättre kommunikation  mellan sjuksköterska,  läkare och patient för att tidigt kunna upptäcka och åtgärda avvikande vätskestatus. 

Text :Anders Westgårdh/Njurstiftelsen

Foto:  Privat