Nudging har blivit ett hett begrepp. Nudging är en knuff i rätt riktning – en hjälp att göra rätt. Ett enkelt exempel är målade fotspår som visar vägen till en papperskorg, vilket minskat nedskräpning.

– Det finns mycket kvar att göra inom vården när det gäller nudging, säger William Hagman som disputerat i psykologi med fokus på nudges. Men det finns fallgropar.

Det finns många exempel på hur nudging har fungerat utmärkt i vården, enligt William Hagman.

– I USA har man sett hur checklistor har haft fantastiska resultat när det gäller vårdhygien. Det är en enkel modell som omfattar exempelvis hur man tvättar händer och redskap, säger han.

Men resultaten har långt ifrån alltid varit de förväntade. William Hagman betonar att han ser stora möjligheter med en mer utbredd användning av nudging i vården – om de används rätt. 

– I grunden handlar det om att fundera över vad det är för problem man vill lösa och hur man kan hjälpa människor, inte att tänka på vilka tips och tricks man ska använda, säger William Hagman.

– Duktiga människor gör fel när en situation är riggad till deras nackdel. Det handlar om att göra en design som hjälper människor göra rätt val i olika situationer, säger han.

Teorin bakom nudging kan enkelt förklaras som att vi kan fatta klokare beslut om vi får en knuff i rätt riktning. En av dem som varit med och lanserat begreppet nudging är beteendeekonomen Richard Thaler som fick Nobels ekonomipris för några år sedan.

Men vad avgör om det fungerar i verkligheten? William Hagman undersökte i sin avhandling vilka faktorer som gör att vi accepterar en nudge. I avhandlingen handlade det om statlig intervention.

– Det är viktigt att förstå varför folk tycker att nudges är acceptabla eller inte. De som inte har fungerat har gett ordentliga bakslag, säger han.

I hans avhandling finns ett exempel på en statlig styrning som inte fungerade som tänkt: en ändring av reglerna i Chile för att få fler organdonationer. Istället för att invånarna skulle ge sitt medgivande till organdonation blev utgångsläget att alla invånares organ går till donation när de dör, om de inte aktivt avböjer. 

Men resultatet blev inte fler organdonationer, utan färre. Exemplet illustrerar de komplexa sambanden som finns när det gäller att välja rätt nudges. 

– Det handlar bland annat om tillit. Det finns en annorlunda kontext i Chile än i Sverige och i exemplet med Chile litade folk inte på regeringen, då blev en allmän inställning att de ville ta organ, säger William Hagman.

Men tillbaka till det vardagliga arbetet i vården där nudges kan handla om olika saker, allt från vårdhygien till att hjälpa patienter att komma igång och motionera. Den framgångsrika modellen med motion på recept kan ses som ett exempel på en fungerande nudge, enligt William Hagman.

Han betonar dock att nudging inte alltid är rätt åtgärd. 

– Nudging har blivit ett buzzword. Men ibland finns det en annan lösning som är bättre än att försöka ändra beteenden. Det kan exempelvis vara att bygga om en farlig arbetsplats istället för att människor hela tiden ska agera för att undvika faror, säger han.

En annan fallgrop är om en nudge upplevs som manipulativ. William Hagman ger exempel på några enkla kontrollfrågor man kan ställa sig.

– Hur mycket förtroendekapital har de som inför nudgen? Vem tjänar på den? Det är troligare att en nudge accepteras om individen också ser fördelar av den.

Grundregeln när nudges ska användas är enkel.

– Tänk på hur man kan göra för att hjälpa människor och ta vara på medarbetarnas resurser, säger William Hagman.

Av: Susanne Rydell

Foto: Linköpings universitet

Checklista för design av en nudge 

Nudge-teknik, tänk på:

 • Medveten eller omedveten? Ska nudgen påverka ett intuitivt beteende eller få personen att tänka till kring sitt beteende? En intuitiv nudge kräver mindre mentala resurser, men ibland är det nödvändigt att få folk att tänka till. 

• Teknik som hindrar eller nyttjar mentala snedsteg? För att hjälpa människor att uppnå vad de önskar, vill du hindra eller nyttja de mentala snedsteg som de tenderar att begå?

 • Transparent eller inte? Icke-transparenta nudges kan dock lätt uppfattas som manipulation. 

• Den sociala aspekten: Nudgen kan nyttja normer eller grupptillhörighet för att uppmärksamma eller påverka ett beteende. Det kan vara att synliggöra normen för att visa att ett beteende är vanligare än de flesta tror. Exempel: ”70 procent i din åldersgrupp pensionssparar privat” för att påvisa att någon är utanför normen. 

• Ska vara lätt att använda sig av, annars minskar sannolikheten att folk använder sig av nudgen. 

För att en nudge ska accepteras, tänk på:  

• Målet – acceptansen av en nudge styrs av vad målet med den är. 

• Hur nudgen är designad (se punkterna ovan)

 • Vem som drar fördel av den. Tjänar individen själv på den är det troligare att vi accepterar den än om samhället tjänar på den. 

• Inskränkning av det fria valet? Nudges som anses inskränka det fria valet är mindre accepterade. Nudges som ger individuella fördelar anses mindre inskränkande på det fria valet. 

• Mottagaren av nudgen: Lär känna mottagaren av nudgen. Att exempelvis försöka nyttja sociala normer utan att förstå vad som anses viktigt för gruppen man försöker nå, kan medföra att effekten av nudgen blir annorlunda än vad man tänkt sig. 

Bearbetning av modell ur avhandlingen When are nudges acceptable? Influences of beneficiaries, techniques, alternatives and choice architects, William Hagman (2018). 

Källa: William Hagman/Linköpings universitet