Den 10 mars delades bidrag på nästan 9 miljoner kronor ut till njurforskningen i Njurfondens utdelningsceremoni. Här är alla forskare som får bidrag!

Njurfonden fortsätter växa stadigt sedan första utdelningen 2014 tack vare gåvor från medlemmar, privatpersoner, företag och arv. Nu sätts återigen ett rekord för utdelningen. I år fördelas 8,85 miljoner kronor på 55 forskningsprojekt, mot 7,5 miljoner förra året. Även antalet ansökningar och beviljade forskningsanslag sätter ett rekord i år. I år kom 105 ansökningar in mot 86 förra året, och 55 forskare beviljas anslag mot 43 i förra i årets utdelning.I årets utdelning är det många som forskar kring inflammatoriska njursjukdomar, 17 beviljade projekt är inom det fältet.

Njurfonden stor betydelse för njurforskningen

Utdelningen ägde rum i Karolina Widerströmsalen, Svenska Läkaresällskapet, i Stockholm. Moderator var Åsa Sandberg och kvällen inleddes med att Håkan Hedman, ordförande i Njurfonden, hälsade alla välkomna.

-Det är väldigt roligt att vi för andra gången kan ha den här utdelningsceremonin. Utdelningen i år är rekord för Njurfonden, som får allt större betydelse för njurforskningen i Sverige. Antalet ansökningar har ökat och inför årets utdelning finns bevis för att det pågår mycket högkvalitativ njurforskning i Sverige, sade Håkan Hedman.

-Intressant är att från att insjuknande var helt obotligt nu på senare tid kommer nya läkemedel som kan bromsa utvecklingen.

Föreläsningar av forskare

Flera kända forskare föreläste. Bland andra Michael Olausson, som medverkade digitalt och talade om en ny lösning på bristen av organ för transplantation. Docent och överläkare Peter Bárány, Karolinska universitetssjukhuset, presenterade därefter Njurfondens forskningsbidrag 2026.

Några av forskarna som erhöll forskningsbidrag var Marie Evans, Anders Christensson, Alireza Biglarnia, Kerstin Ebefors och många fler.

Sjukvårdsministern på plats

Sjukvårdsminister Elisabet Lann kom och talade om betydelsen av forskningen och patientföreningar.

-Det är imponerande att så mycket pågår inom forskningen, sade Elisabet Lann och därefter överlämnade hon ett diplom till barnnefrologen Diana Karpman, som erhöll Bengt Rippes pris.

Njurfondens vice ordförande Anette Bruchfeld, professor, berättade om Bengt Rippes pris och därefter talade Diana Karpman om sin forskning. Dialäsens medarbetare Carla Avesani föreläste sedan om hälsosam växtbaserad kost. Kvällen avslutades med mingel, snittar och bubbel.

Här är alla forskare som får bidrag från Njurfonden för 2025:

Inflammatoriska njursjukdomar 17 projekt

Karolinska institutet

Agneta Zickert: Betydelse av upprepad njurbiopsi för prognos vid SLE-nefrit

Iva Gunnarsson: Klusterstudier, proteomik och koagulationsstörningar vid SLE-nefrit

Francesca Faustini: Lokal dynamik i adaptiv immunitet i insterstitiell inflammation vid lupusnefrit

Chara Chrystomou: Infektionsrisker hos patienter med kronisk njursvikt

Emelie Westergren: Inflammatoriska mekanismer och biomarkörer vid IgA nefropati och vaskulit

Anna Levin: Komplementaktivering och dess roll för utveckling av IgA nefrit

Karin Bergen: Endotelmarkörer och sjukdomsprogression vid IgA nefropati

Maria Herthelius:Tuluointerstitiell nefrit ( TIN) hos barn och vuxna

Julia Burlin: Epidemiologi vid glomerulära sjukdomar associerade till nefrotiskt syndrom

Lunds universitet

Mårten Segelmark: Prognos och behandling vid Goodpastures sjukdom

Lillemor Skattum: Lektinvägens betydelse för patogenes vid ANCA-vaskulit

Thomas Hellmark: Utvärdering av nya biomarkörer vid ANCA vaskulit

 

Göteborgs universitet:

Kerstin Ebefors: IgA depositioner vid IgA nefrit och dess roll i sjukdomsprogresser

Uppsala universitet:

Johanna Dahlqvist: Från genetik till behandling: kartläggning av immunologiska signalvägar vid ANCA

Linköpings universitet

Daniel Appelgren: Extracellulärt DNA från T-celler vid ANCA-associerad vaskulit

Julia Karlsson: Biomarkörer för mer individualiserad behandling vid ANCA-associerad vaskulit

Helena Enocsson: suPAR:A potential biomarker for prediction of organ damage in ANCA vasculitis?

Njursjukdomar CKD 1-4 och diabetes 14 projekt

 

Karolinska institutet

Milan Chromek: Cell-fritt DNA hos barn med kronisk njursjukdom

Carla Avesani: Säkerheten av en hälsosam växtbaserad kost för patienter med kronisk njursjukdom

Angelina Schwartz: Bedömning av RARRES1 som histopatologisk markör vid olika kroniska njursjukdomar

Anne-Laure Faucon: Livstidsrisker vid IgA-nefropati:insikter från den nationella SKIP-kohorten

Antoine Creon: Fördröjd behandling med albuminurisänkande läkemedel och risken för död, hjärt-kärlsjukdom

Frida Welander: Könsskillnader i njurmedicinsk vård i Sverige

Hannes Olausson: AI-assisterad histologisk bedömning i prekliniska modeller av njursjukdom

Jaako Patrakka: Analys av njurcellers hälsa genom transkriptionsprofilering av urinceller

Mattias Carlström: Terapeutisk roll av dinitrosyljärnkomplex( DNIC) vid kronisk njursjukdom

Lund

Anders Christensson: Precisionsdiagnostik av diabetisk njursjukdom

Uppsala

Patrik Ene: Den överviktiga njuren- Effekter av viktnedgång och potentiella mekanismer

Maria E Svensson: Påverkar mängden fett i njurbäckenet kroppens metabolism och njurfunktionen?

 

Göteborg

Roberto Boi: cPLA2 och ADIPOR, glomerulära ying-yang i diabetes nefropati?

 

Umeå

Filip Fransson: Tidigare kliniska markörer för njurskada vid litiumbehandling

Transplantation 7 projekt

Göteborgs universitet

Seema Baid-Agrawal: Precisionsmedicin hos njurtransplanterade recipienter:Utveckling och validering

Michael Olausson: Transplantation av humana njurar från donatorer avlidna efter cirkulationsstopp

Johan Nordström: Kombinerad njur- och pankreastransplantation vid typ 2-diabetes

Uppsala universitet

 Jenny Stenberg: Levande njurdonatorers psykiska välbefinnande före och efter njurdonation

Anders Bergqvist: Förbättrad diagnostik av BK polyomavirus nefropati hos njurtransplanterade patienter

 

Lunds universitet

 Alireza Biglarnia: Storskalig masspektrometri och AI för tidig upptäckt av njurskada

Karolinska institutet

Uwe Tietge: Biomarkörer för njurresiliens flr att förutsäga GFR efter levande donation

 

Kronisk njursvikt(CKD5) inklusive dialys 14 projekt

 

Lunds universitet

Carl Öberg: Minskad skadlig glukosabsorption via glukoskalander vid peritonealdialys

Göteborgs universitet

 Aso Saeed: Kardiovaskulära avvikelser vid kronisk njursjukdom:Effekter av njurtransplantation

Börje Haraldsson: Identifiering av motgift för att begränsa njurskada efter svampförgiftning

 

Uppsala universitet

 Maria Tyde´n: Kardiovaskulär risk vid kronisk njursjukdom-biomarkörer och riskstratifiering

Ursa Bonnevier: Sömnapné hos patienter med avancerad kronisk njursjukdom och behandling med PD

Gunilla Welander: Varför är CKD vanligare som dialysaccess hos kvinnor

Karolinska institutet

Ulrika Hahn Lundström: Symtomutveckling och livskvalitet vid dialysstart; HD vs. PD

Markus Björksten: Jämförelse av kliniska utfall vid CAPD och APD

Samuel Arefin: Senolytics och mPGES-1-inhibitor för att bekämpa tidig vaskulärt åldrande hos CKD

Hong Xu: Ny behandling för njursjukdom  med hjälp av epidemiologiska och kliniska metoder

Barbara Salzinger: Omhänderstagandet av njursjuka patienter i specialistvården i region Stockholm

Marie Evans: Molekylära mekanismer och biomarkörer vid uremiska symtom

Helena Rydell: Förbättrar behandling med SGLT-2 hämmare prognosen för patienter med dialys?

Andreas Andersson: Långtidsuppföljning av barn som CRRT-behandlats-en nationell kohortstude

Vårdvetenskap

 

Högskolan i Gävle

Magnus Lindberg: Hur personcentrerad är svensk njurvård?

Karolinska institutet

Katarina Robertsson Grossman: Neonatalt ursprung till kronisk njursjukdom. Prediktion i en högriskgrupp?

Jim Alkas: Genetisk eGFR vid akut njurskada

Av Ulrika Efthamre

Foto: Njurfonden

Av Ulrika Efthamre

Foto Maria Rosenlöf/ Njurfonden, Ulrika Efthamre,