Mer individanpassad vätskebalans ska minska dödligheten vid dialys


Var tredje patient med svår njursvikt som får bloddialys är övervätskad efter sin dialysbehandling. Detta anses bidra till den höga mortaliteten, att nästan var femte patient avlider årligen. Nu har forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklat ett beslutsstöd som möjliggör mer individuellt anpassad vätskereglering.

– Det oerhört viktigt med rätt bedömd vätskestatus inför varje dialysbehandling. Om mängden överflödigt vatten i kroppen överskattas riskerar patienten att drabbas av komplikationer såsom blodtrycksfall med medvetandeförlust. Upprepade blodtrycksfall kan bidra till försämrad kognitiv funktion och risk för blodproppar. Underskattas vätskemängden kan patienten istället på sikt i drabbas av högt blodtryck och hjärtsvikt, vilket är kopplat till den dåliga överlevnadsprognosen, säger Jenny Stenberg, sjuksköterska inom specialmedicin vid Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Inom ramen för sin doktorsavhandling har hon, tillsammans med forskarkollegor i Uppsala och Storbritannien, utvecklat och validerat ett beslutsstöd för individualiserad reglering av dialyspatienters vätskebalans.
I Sverige får cirka 3300 personer med svår njursvikt 4–5 timmars bloddialysbehandling tre gånger varje vecka, en behandling som ersätter njurfunktionen. Kroppen renas på konstgjord väg från giftiga slaggprodukter samtidigt som salt- och vätskebalansen regleras. 

– Dialysbehandling är livsuppehållande och för många ett alternativ i väntan på njurtransplantation. Men dialyspatienter har kraftigt försämrad överlevnadprognos, med 20 procentig årlig dödlighet. En bidragande orsak är att var tredje patient fortfarande är övervätskad efter sin dialysbehandling, berättar Jenny Stenberg. 

Jenny Stenberg disputerade den 27 maj i år.

Det nyutvecklade beslutsstödet Recova – Recognition and Correction of Volume Alterations – bygger på att de kliniska parametrar som rutinmässigt mäts i samband med dialys systematiseras. Recova ger sedan vägledning i hur den fysiologiska bedömningen kan kompletteras med bioimpedansspektroskopi (BIS), en teknik som mäter kroppssammansättning och beräknar mängden överskottsvätska i kroppen. 

– Syftet med beslutsstödet är att ge vårdteamet ett gemensamt språk. Genom att personalen får vägledning om när och hur de bör agera, är avsikten att avvikelser i vätskestatus inte bara upptäcks utan också kommuniceras och korrigeras redan på ett tidigt stadium Vi har även startat utveckling av en digital version av Recova för att underlätta införandet i vården. Dock behövs ytterligare forskning och utprovning innan applikationen är färdig att användas i klinisk praxis, avrundar Jenny Stenberg.

Källa: Akademiska sjukhuset