Nu är vi igenom ännu en sommar med stängda vårdplatser och senarelagda operationer och återigen är vi glada för att det gick ju ändå ganska OK. Visserligen har vi en del att jobba igen, men nu är snart alla tillbaka och vi kan köra för full kapacitet. Problemet är bara att sommaren blir allt längre och vi går mot en kronisk sommarsituation. Är detta bara ett problem i Sverige?

Nej det är ett globalt problem.

I en rapport, som är utgiven av den internationella sjuksköterskeorganisationen, International Council of Nurses, beskrivs den förödande inverkan som covid-19-pandemin har haft på tillgången på sjuksköterskor runt om i världen. Enligt en uppskattning som citeras i rapporten var den globala bristen på sjuksköterskor och barnmorskor 2019 så hög som 30,6 miljoner, redan före pandemin.

Lön viktig fråga

En forskargrupp vid Lunds och Malmö universitet kan genom en omfattande studie med stor säkerhet peka ut vad som är orsaken till sjuksköterskebristen: Ökad arbetsbelastning, svårighet att förena arbete och fritid, dåligt ledarskap, svagt erkännande av de anställdas förmågor, bristfällig introduktion till nya arbetsplatser och för lite fokus på livslångt lärande och kompetensutveckling. Samtidigt visade den enkät som Vårdfokus skickat till Vårdförbundets medlemmar att lönen är den otvivelaktigt viktigaste vårdfrågan för Vårdförbundets medlemmar inför valet 2022.

Länder importerar sköterskor

Många länder har löst bristen på vårdpersonal genom att importera sköterskor. Stora importörer av sköterskor är bland annat Storbritannien, länderna i Mellanöstern och Norge, medan Indien och Filippinerna är stora exportörer av arbetskraft. Det förutspås att exporten kommer minska då de exporterande länderna ökar sin levnadsstandard och det ekonomiska incitament då minskar. Sverige som efter försämringen av kronan är ett billigt land kommer inte heller kunna importera vårdpersonal. Samtidigt öppnar sig möjligheten för den svenska välutbildade sjuksköterskan att få bättre betalt för sitt arbete i många andra länder. Genom att korta vårdtiderna lyckas vi idag utföra mycket fler ingrepp idag med färre kirurgiska vårdplatser. Denna utveckling kommer till viss del fortsätta genom att fler ingrepp kan göras med minimalinvasiv teknik. Det kommer dock inte lösa bristen på vårdpersonal som kommer fortsätta behövas i större utsträckning för att vårda multisjuka äldre.

Uppgiftsväxling en lösning

Att andra kategorier vårdpersonal eller patienter tar över arbetsuppgifter från sjuksköterskor, s.k. uppgiftsväxling har dykt upp som en möjlig lösning. Ett exempel där man skulle kunna tänka sig att uppgiftsväxla är på operation, där tillgången på operationssköterskor ofta bestämmer hur många salar som kan hållas öppna. Kirurger finns det oftast tillräckligt av och man kan tänka sig att lägga över uppgifter både till läkare och till undersköterskor. Försök till sådan uppgiftsväxling har dock varit svåra att genomföra. Beslut om att starta utbildning av operationsassistenter har tagits i vissa regioner, att utbilda personal utan sjuksköterskeutbildning till assistenter. Dessa beslut har dock inte varit förankrade bland operationssköterskorna och utbildningarna har inte kunnat starta p.g.a. att det inte gått att rekrytera lärare till utbildningarna. För att lyckas med nödvändiga uppgiftsväxlingar måste de som gör jobbet vara delaktiga i processen och beslut om uppgiftsväxlingar som inte är förankrade ute i verksamhet, kommer att misslyckas.

Hemodialys medför avlastning

Att patienten tar över vårdens arbetsuppgifter ser vi exempel på inom njursjukvården, det bästa exemplet på detta är hemodialys i hemmet där patientens livskvalitet stiger samtidigt som vården avlastas.

Utvecklingen av mobila sjukvårdsteam som gör att patienten kan vårdas hemma istället för på sjukhus är också en förbättring. Det finns även en trend till det motsatta. Med god tillgång till privata nätläkare kan man nu diskutera sin hosta eller sina brutna lösnaglar utan väntetid med en nätläkare, istället för att tala om det med sina anhöriga. Detta är ett resursslöseri som inte vi har råd med.

Anställda inom HR ökar

Sjukvårdens resurser hotas också av att andra kategorier än de direkt vårdande expanderar inom sjukvården. Ett exempel på detta är utökningen av antalet verksamhetsutvecklare, kommunikatörer, koordinatorer och inte minst inom HR. Sedan 2001 har antalet anställda inom HR ökat med 50% i landets regioner medan motsvarande ökning för vårdpersonal har varit 16%(GP 2023-07-17). Vi har inte råd att låta de icke vårdande delarna av sjukvården expandera, vi måste fokusera på kärnverksamheten.

Låt anställda analysera

Hur ska då sjukvården undvika de s.k. exitspiralerna när ett stort att antal slutar samtidigt på en avdelning. Det gäller att låta de anställdas analyser av problemen inom organisationen komma fram. Det är då och endast då som sjukvården kan komma till rätta med sjuksköterskebristen, menar forskarna. Deras studie visar att sjuksköterskor som blir lyssnade på ofta gärna stannar arbetsplatser. Det finns inga mirakelkurer som kan få sjuksköterskorna att stanna, menar forskarna. Det handlar om rimlig arbetsbörda och arbetstider, ökade resurser och löneutrymme, tid för kunskapsöverföring och kompetensutveckling, samt att ledningen lyssnar på dem och tar tillvara deras kompetens och erfarenhet.

Det känns idag rätt skönt att inte längre vara verksamhetschef, det kommer krävas bra chefer inom vården i framtiden för att hålla kvar personal och hålla igång vården. Lite orolig är man inför framtiden.

Av Per Lindne´r, professor kirurgi Transplantationscenrum , ordförande Svensk Transplantations Förening

Foto: Transplantationsstiftelsen