Kan man använda GLIM-kriterier vid diagnos av undernäring under dialys?

Mellan 20 och 40 % av landets dialyspatienter är undernärda till följd av sin sjukdom. Undernäring försämrar livskvalitet, leder till ökad sjuklighet och för tidig död. En snabb upptäckt förbättrar möjligheten att förebygga och behandla undernäring. Därför är ett av de första stegen vid nutritionsbehandling en bedömning av nutritionsstatus då det kan vägleda vårdgivaren i den fortsatt nutritionsbehandlingen.

 Bedömning en process

Att bedöma nutritionsstatus kräver dock utbildning och kunskap. Bedömningen går inte att genomföra som en automatiserad åtgärd, utan den kan snarare liknas vid en process som innebär att flera olika variabler samlas in och sammanställs. Vid bedömningen uppmärksammas förändring av kroppsvikt, aptit, bedömning av kroppssammansättning (muskelmassa och kroppsfett), laboratorieundersökningar, förekomst av samsjuklighet och en bedömning av matintaget i relation till behovet.

Läkare och sjuksköterskor kan utbildas för uppgiften, men dietisten har utbildning och kunskap för att genomföra nutritionsstatusbedömningen. Dietistens roll är ställa nutritionsdiagnosen välnärd eller undernärd. Trots att undernäring oftast innebär att patienten har en undervikt, kan undernäring även ses hos personer med övervikt och fetma. Det beror på att en person med övervikt eller fetma kan ha nedsatt aptit med förlust av vikt, muskelmassa och kroppsfett samtidigt som kroppsvikten ligger över referensvärdet för BMI (body mass index). Därför behöver alla i dialys genomgå nutritionsstatusbedömning, även vid övervikt och fetma.

 Vad är GLIM?

År 2019 publicerade en grupp experter från fyra stora kliniska nutritionsföreningar, inklusive European Society in Clinical Nutrition & Metabolism (ESPEN), en artikel med förslag på en metod för att diagnostisera undernäring. Denna metod kallas GLIM (Global Leadership Initiative on Malnutrition) (1). GLIM tillämpar enkla metoder för att genomföra en nutritionsstatusbedömning i kliniken med hjälp av fenotypiska kriterier(viktminskning, bedömning av muskelmassa och aktuellt BMI) och etiologiska kriterier (närvaro av inflammation och katabola sjukdomar samt lågt födointag eller malabsorption) (2). Sedan publiceringen av GLIM har många studier publicerats för att undersöka hur GLIM fungerar i kliniken, inklusive kronisk njursjukdom.

Vad vill vi studera?

Dialysbehandling har stor inverkan på nutritionsstatus. Därför behövs mer kunskap om genomförbarheten av GLIM just vid dialys (3). Dessutom skall faktorer som underlättar respektive försvårar för dietister att tillämpa GLIM undersökas. Målet är att utforma strategier för att underlätta införandet av GLIM vid dialys. Med dessa syften i åtanke har en multicenterstudie utformats med medverkande från Karolinska, Sahlgrenska och Linköpings Universitetssjukhus samt Danderyds sjukhus och Södra Älvsborgs Sjukhus. Studien kommer att utgå från de variabler som redan finns för nutritionsstatusbedömning i Svenskt Njurregister (SNR) med tillägg för det som saknas enligt GLIM-metoden. På så sätt kan vi underlätta datainsamlingen och även implementeringen av GLIM-metoden till alla dialyscentra i Sverige i framtiden.

Studien kommer att omfatta ca 185 patienter i hemodialys och peritonealdialys och hela studien kommer att ta närmare 18 månader att genomföra. Den kommer troligen att starta i maj 2024 och finansieras med bidrag från Njurstiftelsen. Huvudansvarig är Carla Avesani och övriga forskare är Sintra Eyre, Karin Windahl, Linda Schiller, Elsa Lind, Ylva Orrevall, Tommy Cederholm och Bengt Lindholm.

 

Av Carla Avesani

Översättning Sintra Eyre

Foto freepik.com

 

 

 

Källor:

  1. Cederholm T, Jensen GL, Correia MITD, Gonzalez MC, Fukushima R, Higashiguchi T, et al. GLIM-kriterier för diagnos av undernäring – En konsensusrapport från den globala kliniska nutritionsgemenskapen. Clin Nutr. 2019;38(1):1-9.
  2. https://www.dietisten.net/artiklar/Utbildning/diagnosticering-av-undernaring-enligt-glim
  3. Silva MZC, Cederholm T, Gonzalez MC, Lindholm B, Avesani CM. GLIM vid kronisk njursjukdom: Vad behöver vi veta? Clin Nutr. 2023;42(6):937–43.