Årets rapport från svenskt njurregister har extra fokus på internationella jämförelser. I detta sammanhang blir det tydligt att vårt svenska register täcker mycket stor del av njursjukvården jämfört med andra nationella register. Registrets del för kronisk njursjukdom och Tolvaptanbehandling är världens enda nationella register inom sina områden. Nationella njurbiopsiregister finns i några få andra länder. Våra registerdata behöver därför ofta jämföras med data från studiepopulationer och inte med kompletta nationella populationer.
Samtidigt har registret en stark koppling till andra internationella njurregister. Vi skickar varje år data både till det europeiska njurregistret, ERA-EDTA, och till USA:s register USRDS. På så sätt bidrar vi också till ett flertal internationella vetenskapliga publikationer varje år.
Incidens och prevalens av njurersättande behandling
I Sverige är incidensen av njurersättande behandling låg i internationell jämförelse, 111 per miljon invånare och år under 2019. Detta kan jämföras med México, Taiwan, Ungern och USA som alla har en incidens på över 400 per miljon invånare och år. Incidensen har i dessa länder stigit under den senaste tioårsperioden till skillnad från i Sverige. En stor andel av detta kan sannolikt förklaras av skillnader i frekvens av diabetesnefropati men även skillnader vad gäller kvalitet i preventiv nefrologisk vård i primärvård och på specialistenheter spelar säkert roll. Incidensen av diabetes som orsak till terminal njursvikt är 4 till 10 gånger så hög i dessa länder jämfört med Sverige.
Dessa skillnader i incidens avspeglas även i skillnader i prevalens även om de inte är lika stora. Förklaringen är sannolikt att de svenska patienterna har god överlevnad jämfört med patienter i flera andra länder. Därför blir våra prevalenssiffror relativt sett högre än incidenssiffrorna.
Fördelning mellan njurersättande behandlingar
Sverige har en mycket hög andel njurtransplanterade patienter, 60 % under 2019. Enbart Norge och Finland har högre siffror än oss. Delvis som en följd av detta, är vår andel av patienter med peritonealdialys och hemhemodialys i ett internationellt perspektiv inte lika hög. Det är ofta samma patientgrupper som är aktuella för dessa behandlingar. Detta utesluter dock inte att andelen patienter med hem- och självdialys borde öka även i Sverige. 2019 hade 22 % av patienterna i dialys peritonealdialys och 4 % hemhemodialys. Detta kan jämföras med mellan 35 % och 69 % peritonealdialys bland patienter i dialys i olika regioner i Mexico samt i Hongkong och 9 % hemhemodialys i Nya Zeeland.
Kvalitet i dialysbehandling
Det svenska njurregistret är unikt vad gäller registrering av kvalitetsvariabler för dialys. Jämförelser kan ske mot nationella register vad gäller enstaka variabler. DOPPS-studierna får användas för övriga.
I Sverige startar en förhållandevis låg andel patienter dialys i AV-fistel eller graft, 25 % under 2019, jämfört med över 40 % i andra europeiska register (Storbritannien, Frankrike, Spanien och Finland). Förhållanden är liknande när fokus är prevalenta patienter i hemodialys. Data från DOPPS-studierna 2012–2014 visade att 27 % av de prevalenta patienterna hade en dialyskateter i Sverige, vilket är en hög andel jämfört med de flesta länderna i studien. Andelen steg ändå till 34 % under 2019. Lägst andel i DOPPS-studierna hade Japan med 1 % och Ryssland med 6 % dialyskateter.
Vad gäller dialysordinationer skiljer det mycket mellan länder, sannolikt till stor del beroende på oklart kunskapsläge om hur behandlingarna anpassas bäst till olika patienter. Andelen patienter som behandlas med APD var 38 % under 2019. Detta kan jämföras med andelar mellan 5 och 67 % bland länder inkluderade i DOPPS. Liknande ses vad gäller icodextrin. I Sverige hade 56 % av patienterna icodextrin jämfört med mellan 0 och 78 % i olika länder i DOPPS.
I Sverige behandlades 54 % av hemodialyspatienterna med HDF under 2019. Sverige har förhållandevis mycket HDF-behandling jämfört med övriga länder i DOPPS-studierna. Inga patienter som inkluderats i DOPPS-studierna i USA under 2012 – 2015 fick denna behandling.
Även patientrelaterade mått för hemodialyspatienter i form av enkäten SF-36 finns redovisat i DOPPS-studierna. Våra svenska patienter visar relativt låga hälsotal jämfört med andra länder. Dock är den svenska populationen av patienter cirka 10 år äldre än populationen i DOPPS-studierna, vilket sannolikt förklarar en del av detta.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis finns det stora internationella skillnader i njursjukvården. En del av detta kan förklaras av bristande kunskapsläge om hur vi bäst bör behandla våra patienter. Svenskt njurregister är unikt genom att ge en nästan heltäckande bild över njursjukvården. Registret bör användas för att, genom forskning, söka ny kunskap men också för kliniska kvalitetsprojekt för dagens patienter. Vi ser förbättringsområden genom jämförelser både inom landet och internationellt.
Av Helena Rydell, Generalsekreterare SNR
Referenser:
USRDS annual report 2020
Anzdata annual report 2019
Pisoni et al. American Journal of Kidney Diseases 2015: 65:995-915
Pisoni et al. American Journal of Kidney Diseases 2018: 71:469-478
Wang et al. Peritoneal Dialysis International 2020: 40(3):310-319
Locatelli et al. Nephrology Dialysis Transplantation 2018: 33(4): 683-689
Fukuhara et al. Kidney International 2003: 64 (5):1903-10
Mapes et al. American Journal of Kidney Diseases 2004: 44(5): 54-60
