Idag är det många patienter som söker vägledning på internet via sökningar och AI-verktyg om livsmedelsval vid njursvikt. Inte sällan dyker det upp råd om vad man bör vara försiktig med att äta eller till och med utesluta. Många upplever också råden som motsägelsefulla vilket ger mer osäkerhet och kan leda till att patienterna utesluter livsmedel i onödan.

Här är det viktigt att vårdteamet runt patienten på njur- eller dialysmottagning fångar upp dessa frågor och hjälper patienten att reda ut missförstånd. För varje förändring av kosten ökar risken för otillräckligt intag och undernäring*.

Kan äta i stort sett allt

En vanlig missuppfattning är att njurarnas funktion försämras beroende på vad man äter. Det är därför viktigt att patienten i ett tidigt skede får information om att i stort sett inget behöver uteslutas i kosten. En normalkost påverkar inte njurfunktionen. Kostbehandlingen syftar i stället till att förebygga symtom som man kan få beroende på att njurfunktionen redan är nedsatt.

Det finns endast ett livsmedel carambola (stjärnfrukt), som njursviktspatienter alltid avråds helt från att äta eftersom denna frukt innehåller ett toxiskt ämne som kan ge allvarliga biverkningar. Utöver det rekommenderas också att avstå vissa energidrycker i och med den stora tillsatsen av taurin. Patienter med njursvikt kan också stå på mediciner vars effekt kan påverkas vid intag av grapefrukt eller släktingar till denna frukt. I övrigt kan en patient med njursvikt äta allt, det handlar bara om hur ofta och i vilken mängd.

Nordiska näringsrekommendationer

En patient med CKD 1-3 behöver i regel ingen specifik njuranpassad kost utan bör följa Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) som rekommenderas till allmänheten.

Enligt NNR rekommenderas alla att begränsa rött kött och chark till 350 gram, vilket motsvarar cirka 2-3 normalportioner, per vecka av hälsoskäl. Samma rekommendation gäller för patienter med njursvikt, men vi trycker mer på att prioritera proteinkällorna kyckling, fisk och vegetariska proteiner eftersom rött kött är något mer syrabildande än övriga proteinkällor. Vid proteinbegränsad kost är skillnaden i acidospåverkan oftast liten.

Risk att utesluta livsmedel i onödan

Generella råd om att begränsa livsmedel med högt kalium- eller fosforinnehåll ökar risken för att patienten utesluter livsmedel i onödan. Ett exempel från verkligheten är Kurt som uppfattat att han inte borde äta tomat längre. Han brukade ha två tomatskivor på frukostsmörgåsarna, men de blev inte lika goda utan tomat. Frukosten upplevdes tråkigare, det blev därför ibland en smörgås färre på morgonen och risken ökade att han fick i sig för lite energi totalt.

Att tomat dyker upp som kaliumrik föda när man söker information är möjligen en missuppfattning utifrån att tomatprodukter, som till exempel tomatpuré eller tomatjuice, har ett högt kaliuminnehåll på grund av koncentrationen av tomater. Några skivor färsk tomat påverkar inte kaliumintaget nämnvärt.

Andra livsmedel som ibland dyker upp där patienten uppfattat att de ska utesluta, men som inte påverkar värdena vid ett normalintag är till exempel jordgubbar, cola-dryck, citrusfrukter, fullkornsprodukter, potatis.

Bra råd i Njursektionens material

Som vårdpersonal kan det kännas tryggt att veta att om fosfat- och kaliumvärden ligger inom referens så behöver patienten ingen information om förändring av livsmedelsvalet. Ett förhöjt fosfatvärde är inte akut och därför kan remiss i lugn och ro skickas till dietist som kan ge individuella råd så att inga livsmedel utesluts. Vid ett högt kaliumvärde bör i första hand icke-dietära orsaker åtgärdas, som acidos, förstoppning eller insulinbrist. I samband med att remiss skickas till dietist kan ”Första hjälpen”-kostråd ges till patienten att ta hänsyn till. Det bör vara mycket kortfattat och tydligt. I DRF Njursektions (Dietisternas Riksförbund, sektionen för njurmedicin) material ”Bra mat vid höga kaliumvärden” finns till exempel en tabell som kan förenkla för patienten. Den är uppdelad mellan livsmedel som kan intas dagligen men i mindre mängd, livsmedel som kan intas ibland i mindre mängd och livsmedel som inte bör användas. Det sistnämnda gäller enbart mineralsalt. Generella råd att ge kan till exempel vara att begränsa fruktintaget till två portioner per dag, vara försiktig med avokado, banan och nötter samt välja annan dryck än mjölk eller juice fram till dietistbesöket.

Nytt projekt för att bli samstämmiga

På min arbetsplats har dietister tillsammans med sjuksköterskor och läkare under hösten 2025 genomfört ett projekt för att bli samstämmiga gällande kostråd så att hela teamet kan hjälpa patienterna i djungeln av information om kost vid njursvikt. Vi har påbörjat rutiner som ovan, läkare och sjuksköterska skickar remiss till dietist vid förhöjt fosfatvärde utan att ge några allmänna kostråd. För patienterna på njurmottagningen skickas remiss direkt när ett värde är förhöjt. Hos dialyspatienterna skickas remiss om två efter varandra följande blodprovssvar visar högt fosfat. Däremellan stämmer sjuksköterska av om patienten tar fosfatbindare enligt ordination och om patienten följer dialysordinationen. Vid förhöjt kaliumvärde stämmer personalen av om det finns några icke-dietära orsaker som behöver åtgärdas innan kostförändringar sätts in. Vid behov finns ett ”Första hjälpen”-material med korta generella kostråd som läkare eller sjuksköterska delar ut till patienten samtidigt som remiss skickas till dietist för individuella råd. Materialet som är gemensamt på njurkliniken uppdateras vid behov av dietisterna. Personalen har också tillgång till DRF Njursektions material ”Bra mat vid höga kaliumvärden”, vilket i första hand används som kunskapsunderlag för personalen för stötta patienterna att inte utesluta livsmedel. Dietisten bedömer om materialet bör lämnas ut till patienten.

Minska risken för undernäring

Eftersom projektet genomfördes relativt nyligen har vi inte sett någon tydlig effekt ännu. Vi hoppas att det ska leda till ökad trygghet vid livsmedelsval och att patienterna inte utesluter några livsmedel i onödan när teamet följer de nya rutinerna. Målet är att patienterna endast gör nödvändiga förändringar i kosten utifrån individuella råd från dietisten. Tillsammans kommer detta i slutänden minska risken för otillräckligt intag och undernäring. Sist men inte minst bidrar det till ökad livskvalitet!

Av Linda Ersten, dietist, Danderyds sjukhus

Foto: Magnific.com