Dubbla markörer för njurfunktion ger ny kunskap

Anders Christensson, cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö, adjungerad professor.

Hur ska man bedöma njurfunktion? De senaste årens forskning har gjort valet av markörer högaktuellt. Anders Christensson, chefsöverläkare i Region Skåne och adjungerad professor vid Lunds universitet, vill se en parallell användning av kreatinin och cystatin C. I kikarsiktet finns också hopp om information om vilka patienter som löper störst risk för hjärtsjukdom och död.

Plasmakreatinin har länge använts som underlag för att mäta njurfunktionen, sedan ett par decennier med hjälp av formeln eGFR (estimated glomular filtration rate). En annan markör, den större molekylen cystatin C, används också i allt högre grad. Men praxis för hur markörerna används ser olika ut.

– Vi har länge använt kreatinin och cystatin C brett i Region Skåne, även i primärvården, med beställning av eGFR medelvärde, vilket bygger på båda markörerna. Det finns även andra regioner som varit tidigt ute, men systemet är trögt och det tar tid att få genomslag för förändringar, säger Anders Christensson, adjungerad professor i njurmedicin vid Lunds universitet och cheföverläkare på Skånes universitetssjukhus.

Fördelen med cystatin C är att resultaten inte påverkas av exempelvis patientens muskelmassa på samma sätt som med kreatinin.  Det kan också vara möjligt att upptäcka försämrad njurfunktion tidigare, enligt Anders Christensson som i sin forskning intresserat sig just för tidig upptäckt av nedsatt njurfunktion, och kopplingen till hjärtsjukdomar. Det finns dock begränsningar även med cystatin C.

Val av markörer

Men i valet av markör är svaret inte den ena, utan båda, enligt Anders Christensson.

– Vi har i vår forskning sett att om man tar fram eGFR med hjälp av båda markörerna ger det ett säkrare resultat för njurfunktionen. Om de båda markörerna ger liknande eGFR kan man vara ganska säker på att vara nära den sanna njurfunktionen, säger Anders Christensson.

– Det här är bekräftat även i andra studier och vi arbetar med att få ett brett genomslag, men förändringar tar generellt tid, säger han.

En annan dimension av dubbla markörer är att ny forskning tyder på att det ger mer information om risken för hjärtsjukdom. Det handlar då om risker som kan uppstå tidigt. Anders Christenssons forskargrupp visade 2018 att hjärtat påverkas redan vid en måttlig nedsättning av njurfunktionen. I den skattningen är nyckeln huruvida det finns skillnader i uppmätt eGFR med kreatinin och med cystatin C.

– Om eGFR för cystatin C är 30 % lägre eller ännu lägre än eGFR för kreatinin ökar risken för hjärtsjukdom och död har vi sett i vår forskning. Samma resultat har nu också visats i en stor studie i USA. Det är för tidigt att tillämpa kliniskt ännu. Men på sikt kan det innebära förbättringar för patienter då vi tidigare kan upptäcka riskpatienter och sätta in exempelvis förebyggande blodtrycksbehandling, säger Anders Christensson.

Användas i hela vårdkedjan

– En annan fördel är att metoden kan användas i hela vårdkedjan från primärvård till specialistvård.

Forskningen visade också, med hjälp av biopsier, strukturförändringar i basalmembranet i glomerulus. Den större molekylen cystatin C påverkades mer av ett förtjockat basalmembran än kreatinin. I framtiden ser Anders Christensson också andra tänkbara markörer för att skatta njurfunktionen.

– Vi ser ett stort intresse för forskningen och många möjligheter till ny kunskap är på väg att öppnas, säger han.

Av Susanne Rydell

Foto: Region Skåne