Under de senaste åren har AI och digitalisering utvecklats snabbt och för oss inom njursjukvården skulle det här kunna finnas det nya möjligheter. AI-baserad digital teknik skulle kunna förbättra diagnostik, behandling och uppföljning av våra patienter med njursjukdom. Här nedan kommer några tankar.

Njursjukdom är ofta en tyst sjukdom som kan förvärras under lång tid innan tydliga symptom visar sig. Många patienter upptäcker sin njursjukdom först när den är långt framskriden, vilket kan innebära minskad livskvalitet och kanske behov av avancerad behandling, dialys eller transplantation. Här kan AI- baserad digital teknik kanske hjälpa oss att identifiera tecken på och gradera risk i ett tidigare skede. Genom att analysera stora mängder data från olika källor – blodprover, urinprover, patientjournaler och till och med genetisk information – kan mönster och riskfaktorer identifieras. Att upptäcka sjukdomar tidigare innebär också en möjlighet att sätta in förebyggande behandling, något som kan ge patienten en längre och bättre livskvalitet.

Dialys – en mer precis och patientanpassad behandling

Dialys är en livsavgörande behandling för många njursjuka patienter, men den är också krävande och påverkar livskvaliteten. Med AI- baserad digital teknik ges möjligheter att utifrån uppgifter om patienten, utfallet av tidigare behandlingar, patientens upplevelser av tidigare behandlingar, aktuella laboratorievärden och grad av övervätskning kunna göra dialysen mer individanpassad och minska risken för symptom och biverkningar under behandlingen. I praktiken skulle en AI- baserad dialys kunna innebära att individuella rekommendationer tas fram digitalt och fungerar som ett beslutsstöd för sjuksköterskor och läkare.

Distansmonitorering och hemvård – en kontinuerlig dialog med patienterna

Patienter med kronisk njursjukdom har ofta ett omfattande vårdbehov, vilket kan kräva frekventa besök och mycket tid i vården. Genom en ökad digitalisering kan vi skapa bättre förutsättningar för patienterna att följa upp sin behandling på distans. Med hjälp av sensorer i till exempel textiler och uppkopplade enheter kan vi samla in data om till exempel blodtryck, vikt urinvolym och mående direkt från patientens hem. Dessa enheter kan sedan kopplas direkt till system som analyserar trender och flaggar om något ser avvikande ut. Detta är något som kan innebära att vi kan få en mer kontinuerlig uppföljning och reagera snabbare på förändringar som kan kräva åtgärder. Distansmonitorering innebär inte bara att vi snabbare kan reagera vid försämringar, utan även att vi förhoppningsvis skulle kunna minska antalet akuta besök och inläggningar. För patienter som bor långt ifrån sjukhuset eller har svårigheter med transport kan detta vara en viktig förbättring. Det skulle kunna ge oss också en möjlighet att använda våra resurser mer effektivt och minska belastningen på njurmottagningar och kliniker, samtidigt som vi kan ge varje patient den vård de behöver.

Virtuella vårdmöten och AI-baserade beslutsstöd

Vi ser redan idag efter pandemin en ökning av virtuella vårdmöten, något som ofta underlättar både för patienter och vårdpersonal. En ökad digitalisering skulle också kunna ge en ökad automatisering och sammanställning av viktiga parametrar och sköta en del av dokumentationen till exempel genom röststyrd diktering – något som i bästa fall avlastar oss i vårt dagliga arbete och frigör tid. I framtiden hoppas vi på digitala plattformar och journalsystem samverkar för att möjliggöra en smidigare övergång mellan olika vårdnivåer. Om vi snabbt kan dela patientdata med specialistvård och primärvård när behov uppstår, kan vi säkerställa att patienten får rätt hjälp snabbare och utan onödiga väntetider.

Etiska överväganden och nödvändigheten av utbildning 

Självklart kommer digitaliseringen med vissa utmaningar som vi nyligen fått erfara vid införandet av nya digitala plattformar och journalsystem. Säkerheten kring patientdata är en av de största frågorna – patienternas information ska vara rätt, skyddad och hanteras på ett etiskt sätt. För att verkligen dra nytta av dessa digitala framsteg krävs därför också utbildning och ett nära samarbete mellan vårdpersonal, teknikutvecklare och beslutsfattare när nya system tas fram och implementeras och här brister det ofta. AI-stöd och digitala system är verktyg där vi behöver förstå och vara med om att utforma för att de ska kunna använda på bästa sätt, och gemensam utveckling och utbildning är därför en avgörande faktor.

Framtidens njursjukvård – en vision att sträva mot

Men mitt i all entusiasm får vi inte blunda för de stora utmaningarna. Hur säkerställer vi att patienternas data hanteras rätt och säkert? Hur ser vi till att vi inte tappar det mänskliga mötet och mångårig klinisk erfarenhet i jakten på effektivitet? Och kanske viktigast av allt – hur utbildar vi oss själva för att kunna förstå, utforma och använda tekniken på bästa sätt? Det är frågor vi måste ställa oss och besvara om vi ska kunna utnyttja potentialen i digitaliseringen. AI- baserad digitalisering kan öppna nya möjligheter inom många områden för oss inom njursjukvården men vi måste ha respekt för den komplexitet och behovet av kunskap och erfarenhet som upphandling, testning, validering och implementering av nya system i hälso- och sjukvården innebär och som vi nyligen sett exempel på.

Av Maria Eriksson Svensson ordf. SNF (i samarbete med ChatGPT utvecklad av OpenAI)

Foto: freepik.com