Sedan åtta år har forskare vid Lunds universitet delat in diabetes i fem undergrupper.  En ny långtidsstudie med över 19 000 patienter bekräftar indelningens hållbarhet – och visar att den gruppen med svår insulinresistens har särskilt hög risk för njursvikt, ofta redan före diagnos.

Studien visar att de olika undergrupperna har tydligt skilda riskprofiler. Särskilt utmärkande är gruppen SIRD (Severe Insulin-Resistant Diabetes), där patienterna ofta har relativt välreglerade blodsockernivåer vid diagnos men ändå högst prevalens av njurskador, hjärt-kärlsjukdom och leversteatos.

Det var år 2018 som Emma Ahlqvist, diabetesforskare vid Lunds universitets diabetescentrum, och hennes kollegor publicerade en uppmärksammad studie i The Lancet Diabetes & Endocrinology som visade att det är möjligt att dela in typ 2-diabetes i fyra undergrupper och typ 1-diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in adults) i en grupp med hjälp av klusteranalys. Sedan studien publicerades har andra forskare använt sig av samma metod för att upprepa indelningen i över 20 kohorter i olika befolkningsgrupper.

Resultaten står sig
Nu publicerar Emma Ahlqvists forskargrupp en ny studie om undergrupperna i The Lancet Diabetes & Endocrinology. I den nya studien har forskarna undersökt om indelningen kan bekräftas i nya deltagare inom befolkningsstudien ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) och hur sjukdomen har utvecklat sig i de tidigare deltagarna. Forskarna har följt deltagarna från att de fick diagnosen diabetes och upp till 14 år framåt.

Den första artikeln byggde på data från 8 980 deltagare inom ANDIS. Den nya artikeln inkluderar 19 076 deltagare med diabetes inom samma befolkningsstudie. I den nya artikeln har forskarna bekräftat att indelningen kan appliceras på de nya deltagarna. Forskarna presenterar dessutom flera nya fynd som visar på skillnader mellan de olika undergrupperna när det gäller utvecklingen av komplikationer vid diabetes. Denna del av analysen har genomförts på både nya och tidigare deltagare inom ANDIS.

Riskfylld sjukdomsutveckling
En av de grupper som skiljer ut sig i den nya studien är SIRD (severe insulin-resistant diabetes). Gruppen samlar individer som får typ 2-diabetes vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens och ökad risk för fettleversjukdom och nefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes. Den nya studien visar att SIRD är en grupp med särskilt riskfylld sjukdomsutveckling.

– Det som står ut är SIRD. Det ser kliniskt ganska bra ut eftersom blodsockret är relativt lågt, men det är faktiskt de som drabbas av flest komplikationer, främst njurskador och kardiovaskulär sjukdom, säger Emma Ahlqvist.

Data indikerar att njurskadorna ofta etableras innan diabetesdiagnosen ställs. Forskarna menar att det är den underliggande metabola rubbningen snarare än hyperglykemin, som driver komplikationerna i denna grupp.

– Vi tror att det är en grupp som sjukvården behöver identifiera och behandla i ett tidigare skede eftersom gruppen har många riskfaktorer för njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom. Individer i den här gruppen kan förmodligen gå med insulinresistens väldigt länge innan de får diagnosen diabetes. Eftersom insulinresistens driver samsjuklighet så kan mycket skada ha hunnit inträffa innan individer i den här gruppen får sin diabetesdiagnos, säger Emma Ahlqvist.

Personer som ingår i gruppen SIRD delar flera komplikationer med gruppen SIDD. De två grupperna hade ökad risk för förekomst av njursjukdom, hjärtinfarkt samt högre risk för dödlighet. Gruppen MOD har tidigare setts som en grupp med relativt lindrigt sjukdomsförlopp, men den nya studien visar att även denna grupp hade ökad risk för dödlighet.
– Vår nya studie visar att MOD tillsammans med SIDD och SIRD hade ökad risk för dödlighet som kunde kopplas till hjärt-kärlsjukdom, även efter att vi hade justerat för etablerade riskfaktorer. Eftersom personer i gruppen MOD får typ 2-diabetes vid låg ålder kommer de att ha sjukdomen under lång tid, vilket innebär ökad risk för komplikationer. Vi kommer därför att ändra klassificeringen av diabetesformen så att det framgår att den är måttlig snarare än mild, säger Emma Ahlqvist.

Kunskap som kan nå vården
Det krävs mer evidens för att erbjuda individanpassad behandling baserat på klassificeringen av diabetes inom vården. Forskningen visar också att det finns en liten grupp personer med diabetes som inte passar in i någon av undergrupperna, vilket kan behöva studeras mer ingående. Forskarnas förhoppning är att det på lång sikt ska bli möjligt att använda kunskapen om undergrupperna inom sjukvården, för att bedöma sjukdomsrisk, ge individanpassad vård och bedöma vilka resurser som behövs för att behandla olika grupper av patienter. Forskarna har redan gått vidare med nya studier där de undersöker hur personer inom de olika grupperna svarar på olika typer av behandlingar.
– Vi har börjat analysera data om blodsockerkontroll i relation till vilka läkemedel de olika grupperna tar, men också hur mycket komplikationer de får vid behandlingen. Om det visar sig att vissa läkemedel ger bättre blodsockersvar och färre komplikationer i vissa grupper så kan resultaten vara intressanta att följa upp i kontrollerade behandlingsstudier, säger Olof Asplund.

De fem undergrupperna
SAID (severe autoimmune diabetes)
SAID motsvarar typ 1-diabetes och LADA (latent autoimmune diabetes in the adult). SAID karaktäriseras av insjuknande i relativt låg ålder, dålig blodsockerkontroll, försämrad insulinproduktion och förekomst av GADA-antikroppar. Ökad risk för diabetesretinopati, en sjukdom på ögats näthinna, och nervskador.

SIDD (severe insulin-deficient diabetes)
SIDD karaktäriseras av insjuknande i typ 2-diabetes i relativt låg ålder, försämrad insulinproduktion, måttlig övervikt och dålig blodsockerkontroll. Gruppen har ökad risk att utveckla ögonsjukdomen diabetesretinopati och skador på nerver, så kallad neuropati. Ökad risk för njursjukdom, hjärtinfarkt, stroke samt dödlighet.

SIRD (severe insulin-resistant diabetes)
Gruppen omfattar personer som insjuknar i typ 2-diabetes vid hög ålder och som har problem med fetma, allvarlig insulinresistens samt ökad risk för fettleversjukdom och diabetesnefropati, en form av njurskador som kan uppstå vid diabetes. Gruppen har även ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, framför allt hjärtsvikt, samt dödlighet.

MOD (moderate obesity-related diabetes)
Omfattar kraftigt överviktiga patienter som får typ 2-diabetes vid relativt ung ålder och som har ett relativt måttligt sjukdomsförlopp. Gruppen har ökad risk för förmaksflimmer och dödlighet.

MARD (moderate age-related diabetes)
Den största gruppen som samlar de äldsta patienterna med typ 2-diabetes och som har relativt god blodsockerkontroll.

Källa: DiabetesWellness, Diabetesportalen, Petra Olsson
Foto: DiabetesWellness/ Petra Olsson