Olika smärttillstånd är vanligt hos patienter som behandlas med hemodialys. När dialyspatienten drabbas av skuldersmärta kan orsakerna kan vara många och bör utredas för bästa möjliga behandling.

Inom forskningen har de riskfaktorer som är associerade med smärta hos personer som har hemodialysbehandling (HD) identifierats. Att känna till riskfaktorerna kan hjälpa till att förebygga och förbättra hanteringen av smärta hos den som är drabbad.

Forskningen visar att 60 % av personer med kronisk njursjukdom uppger att de har muskuloskeletal smärta. Vanligast förekommande bland de patienter som behandlas med HD är de som haft behandling i mer än 2 år och är i åldern 40-64 år. Förekomsten minskar med stigande ålder. Det är framförallt kvinnor som drabbas. Samjuklighet i andra diagnoser, såsom diabetes och depression, är ytterligare en bidragande faktor för ökad risk för smärttillstånd. 

Många tänkbara orsaker

Axeln består till största delen av muskler och ligament. När smärta uppkommer i detta område kan orsakerna vara många. Det kan exempelvis röra sig om överbelastning, en fraktur, instabilitet i leden, inklämning av senor, nerver eller blodkärl. Det kan också vara inflammation, muskelbristningar, artros, frusen skuldra (inflammation och stramhet i axelns ledkapsel).  Vid diabetes, är en smärtande och stel axel är upp till 10 gånger vanligare än hos normalpopulationen. Vid diabetes blir mikrocirkulationen nedsatt och bindväven blir ofta minde elastisk och förtjockad. Detta är en av förklaringarna till att rörelsemönstret kan bli mer stelt hos en person med diabetes. 

Förhöjda fosfatvärden

Symtomen kan vara intensiv smärta i axeln, ofta i kombination med stelhet och nedsatt rörlighet, framförallt i utåtroterat läge och i abduktion (som i övning 4). Till symtombilden hör även huggande smärtor vid lätta rörelser, molande värk och nedsatt tolerans vid statisk muskelspänning. 

Vid njursjukdom kan smärta i axelleden även vara orsakat av förhöjda fosfatvärden.Kalk och fosfat-värdena bör vara i balans. Kroppen korrigerar höga fosfatvärden genom att kalk tas från skelettet. Störd kalk-och fosfatbalans kan vara en anledning till att vid just njursjukdom drabbas av kalkutfällningar i axeln i form av kristaller som kan sätta sig även muskulärt.  Detta kan göra ont och begränsa rörligheten och axelns funktion. Forskningen visar också att labvärdena skiljer sig signifikant mellan de som upplever kronisk smärta och de som inte gör det. Högre nivåer av serumkalcium och PTH (paratyreoideahormon), oberoende av varandra, är associerade med högre intensitet av kronisk smärta.

Uppmuntra till rörelse

Hur ska vårdpersonalen bemöta patienten med axelsmärta? 

Det bästa är att förekomma uppkomsten av smärta och uppmuntra till förebyggande rörelse för att för att vara rustad så gott det går genom att och träna muskulaturen och bibehålla rörligheten. Om smärtan finns där, ta reda på hur den debuterat. Har den kommit smygande eller akut? Har patienten på något vis utsatts för överbelastning? Ha koll på labvärdena. 

Höga fosfatvärden känner patienten vanligen inga direkta symptom av. Om dessa värden är förhöjda kan patienten behöva träffa dietist för kostrådgivning tillsammans med att läkaren ser över läkemedelsordinationerna? Fysioterapeuten kan vara behjälplig genom sin kompetens att undersöka och göra en bedömning av axelbesvären. Vid fysioterapeutisk behandling följs att patienten tränar på rätt nivå och på rätt sätt. Fysioterapeuten kan även bedöma om kan patienten ska remitteras vidare för ytterligare undersökningar och annan behandling om behov för detta finns. 

Ta ut rörlighet i armar

Att vara stilla kan i sig generera smärta i axel, arm och hand. Det är viktigt att röra på sig dagligen. Kom ihåg att ta ut rörligheten i axlarna. Detta är extra viktigt för den som behandlas med bloddialys där axel och arm hålls stilla i timmar. Utför gärna rörlighetsökande övningar innan behandlingen börjar. Försök även att variera regimen vid dialysbehandlingen med hjälp av kuddar och olika lägen. Dålig hållning kan generera nervinklämningar och nedsatt rörlighet. Att sträcka på sig dagligen är inte en självklarhet för alla.

Att dagligen utföra följande övningar kan hjälpa till att bibehålla rörligheten i axellederna och gynnar även hållningen. Om det är svårt att klara hela rörelsen gör så gott du kan. Vid befintlig axelsmärta ska denna inte provoceras. Rör på dig, men i smärtfria lägen. Vid tveksamheter, kontakta fysioterapeut.

Av Mia Trondse´n

Foto by Freepik

Referenser: 

Brkovic T. Risk Factors Associated with Pain on Chronic Intermittent Hemodialysis: A Systematic Review. Pain Practice Volume:2018, 18 Issue 2 

Fleischman T et al. Pain in Maintenance Hemodialysis Patients: A Multicenter Study. Journal of pain and symptom management; Aug 2018, 562, p178-p184