Andningsgymnastik kan bland annat förebygga komplikationer för kroniskt njursjuka och är därför en viktigt behandling.
Vid behandling med dialys, såväl bloddialys (HD) som peritonealdialys (PD) och vid njurtransplantation påverkas andningen. Vid HD är det vanligt förkommande att patienten behandlas liggandes ner flera timmar flera dagar i veckan. Vid ryggliggande försämras lungornas funktionella residualkapacitet (FRC), som är den lungvolym som finns kvar i lungorna efter en normal utandning i vila. Vid behandling med PD fyller dialysvätskan upp bukhålan och kan ge tryck mot den stora inandningsmuskeln, diafragma.
Lungorna kan få begränsat utrymme att expandera vid djupandning och kan på sikt orsaka atelektaser(sammanfallen lungblåsa) och därmed sämre syresättning. Att ligga länge ner med PD-vätska är inte heller gynnsamt för lungorna då FRC försämras av bara att ligga ner även vid denna typ av dialysbehandling.
Vid sövning i samband med njurtransplantation påverkas andningsfunktionen. Narkosen påverkar andningscentrum i förlängda märgen och den naturliga andningsregleringen går ner, andetagen blir mindre och kortare. Narkosen är i sig muskelavslappnande och kan leda till att muskulaturen i de övre luftvägarna har svårt att hållas öppna. Patienten får då hjälp att hålla luftvägarna fria genom att intuberas. Ibland ges ytterligare muskelavslappnande läkemedel. Andningsmusklerna sätts då helt ur funktion och andningen måste upprätthållas med respirator. FRC sänks och vissa delar av lungorna ventileras inte alls. Detta leder till att alla som sövs, oavsett ålder eller sjukdom, redan efter några minuters sövning får atelektaser med försämrad syrenivå i blodet. Ju längre tid man är sövd desto större påverkan blir det på lungorna.
Vid laparoskopi (titthålskirurgi) är risken för lungkomplikationer ganska liten jämfört med vid större buksnitt då man är mer lättmobiliserad efteråt. Vid hög ålder blir bröstkorg och lungor med tiden stelare och kan leda till att atelektaser lättare utveckla i samband med sövning.
Andningsgymnastik är en bra förebyggande behandling. Att undvika sängläge dagtid i den mån det går är att föredra. Bara genom att sitta upp vid behandling med HD eller att höja upp huvudändan på sängen, när det är möjligt, förbättrar FRC och syresättningen märkbart. Att vid PD djupandas vid påsbytena när bukhålan är tömd på dialysvätska är ett bra sätt att motverka atelektaser.
För att förebygga lungkomplikationer efter njurtransplantation rekommenderas att inte ligga ner i samma position en längre tid. Det är bra att sitta upp och vara uppe och röra på sig så ofta som tillståndet tillåter. Andningsgymnastiken kan intensifieras med PEP (Positive Expiratory Pressure) där man andas med ett motstånd på utandningen. Motståndet kan skapas av läpparna eller med ett speciellt munstycke eller annan utrustning avsett för detta.
Lämpligt motstånd provas ut av en fysioterapeut som gör en individuell bedömning. Vid utandning mot ett motstånd och öppnas atelektaserna i lungorna. Detta bidrar till en förbättrad syresättning. Fysioterapeuten kan även vara behjälplig med att instruera olika andnings- och hosttekniker där man efter PEP- andning lättare få upp sekret om detta är ett problem. Detta minskar risken för lunginflammation. När patienten är fullt mobiliserad efter operationen och när saturationen (syremättnaden i blodet) återgår till normalvärden avslutas behandlingen. Vid HD och PD bör andningsgymnastik fortgå kontinuerligt.
Prova sluten läppandning!
Så här gör man!
Sitt upp. Ta några lugna andetag med axlarna sänkta och stilla Andas in genom näsan och blås/pys ut luften i genom lätt slutna läppar. Förhållandet mellan in- och utandning bör vara 1 till 3, det vill säga andas in under exempelvis 1 sekund och ut under 3 sekunder. Upprepa minst 5 gånger.
Av:Mia Trondsen, Msc.leg fysioterapeut
Foto: Pixabay
