När dietisterna insåg att apparaten som dialysmottagningen i Lindesberg mäter torrvikt med, även mäter patientens fett och muskelvolym var det starten på ett utvecklat samarbete där patienten i slutänden är den stora vinnaren.

En patient med nedsatt njurfunktion har svårt att göra sig av med vätska. Men för att veta hur mycket övervätska patienten bär på och hur mycket som ska tas bort under dialysen, behöver detta mätas. Det görs med en apparat som med hjälp av en svag elektrisk ström mäter motstånd i kroppen och på det sättet ger ett besked om hur mycket vätska som finns därinne.

Det var ifjol som dietisterna Mikael Karlsson och Micaela Ödling insåg att den lilla maskinen som dialysen i Lindesberg länge använt sig av, även mäter fettmassa och fettfri massa (muskler). 

Användbart redskap

Han och Micaela såg direkt att här hade de ett redskap att kunna använda på ett betydelsefullt sätt i sin profession. 

-Eftersom mätningen redan görs är det inget extra-bök för patienten – eller för den som utför mätningen. Så för oss var det ju bara att börja ta hand om den ”nyupptäckta” informationen, konstaterar Mikael. 

Man började med fem patienter men har under tidens gång växlat upp och tittar nu tillsammans i teamet på alla dialysens patienter. Arbetssättet har blivit en naturlig del i vardagen. 

Gemensamma ronder

Varannan vecka genomförs gemensamma ronder. Där deltar kurator, fysioterapeut, dietist och ansvarig sjuksköterska. Tillsammans går man igenom patientinformationen och kan på så sätt tidigare än innan se behov av olika insatser. Det genomförs även en separat nutritionsrond ett par gånger per år. 

-Förr tog vi kontakt med dietist när vi såg att en dialyspatient exempelvis hade dålig aptit. Nu kan vi se trender tidigare och på så sätt jobba mera förebyggande så att patienten kanske inte ens behöver bli så dålig att den behöver specialist, säger Tommi Hynynen, sjuksköterska på dialysmottagningen. 

-Vissa enklare insatser kan vi själva sätta in, såsom om en patient behöver extra mellanmål. Medan de svårare sakerna går till specialist. På så sätt handlar det också om att ta hand om resurserna optimalt och det gör allas våra jobb roligare, samtidigt som det kan få patienterna att må bättre, fortsätter Tommi. 

Bättre helhetsgrepp

-Med bättre helhetsgrepp blir mina samtal med patienten bättre och helhetskunskapen kring individen som jag får tack vare teamet underlättar min bedömning, säger Micaela. 

-Det är också mer tidseffektivt då jag från början, tack vare ronderna, är inläst på patienterna.

Det nya arbetssättet och teamarbetet är något som intresserar, och Tommi Hynynen har fått berätta om arbetet i Lindesberg för kollegor på andra håll i regionen. 

-För min del är det här verkligen ett arbetssätt som jag tror på. Det är helt i linje med ökad personcentrerad vård och teamarbete och vi som är inne i det ser verkligen fördelar på flera håll, avslutar Tommi Hynynen. 

Av Ulrika Efthamre 

Foto: Region Örebro

Bildtext: Tommi Hynynen, Mikael Karlsson och Micaela Ödling har fått igång ett lyckosamt teamarbete i och med att man nu använder mer data från BCM-apparaten än tidigare.