Onsdag den 25 november sker utdelningen av Stiftelsen för njursjukas stipendium för år 2020. I år är ceremonin digital och leds av Kattis Ahlström, ambassadör för stiftelsen och Paul Frankenius, styrelseledamot.
Här är årets stipendiater;
Anders Christensson är cheföverläkare i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus, Malmö-Lund.
”Sambandet mellan bukfetma och njursjukdom”
Högt blodtryck, diabetes och kärlsjukdomar är välkända tillstånd som kan leda till kronisk njursvikt. Under de senaste 5–10 åren har läkarvetenskapen alltmer uppmärksammat en koppling till den närmast galopperande fetman. Med stöd från Njurstiftelsen vill överläkaren Anders Christensson och hans kollegor leta efter samband mellan fetma och njursjukdom – och därefter sätta in åtgärder.
Frida Welander, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, ST-läkare vid Sundsvalls sjukhus.
”Vilket blodförtunnande är bäst för de svårast njursjuka?”
Blodförtunnande läkemedel används ofta för att förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer. Men vilket medel är säkrast för patienter med njursvikt – gamla beprövade warfarin eller nykomlingen NOAK? Detta kommer Frida Welander undersöka i en jämförande studie.
Helena Rydell, sektionschef och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, med inriktning på dialyskrävande njursvikt. Generalsekreterare för Svenskt Njurregister.
”Dialys två gånger i veckan eller oftare?”
Tidigare studier har visat både att dödligheten för dialyspatienterökar efter flera dagars uppehåll och att överlevnaden är bättre för den som får dialys oftare. Trots det har frekvensen minskat i Sverige sedan 2013. Kärnan i Helenas undersökning är att ta reda på hur dialys på två gånger i veckan påverkar prognosen för patienter med hemodialys genom att jämföra patienter med två respektive tre dialyser per vecka.
John Søfteland är specialist i kirurgi och transplantationskirurg vid Sahlgrenska, och leder det nationella projektet Covid-19 hos organtransplanterade patienter.
”Hur går det för njurtransplanterade patienter med Covid-19?”
John Søfteland får stöd från Njurstiftelsen för att kunna fortsätta det viktiga arbete som fick sin rivstart i början av året. Många frågor kvarstår. Den ursprungliga västsvenska kohorten är nu utvidgad till en nationell studie där essensen är att samla alla patienter i hela Sverige i en stor databas. Detektivarbetet fortgår, och John skriver just nu på en artikel utifrån den fundamentala frågan: hur har det gått för transplanterade patienter i Sverige som fått Covid?
Johanna Rehnberg, överläkare njurmedicinkliniken vid Centralsjukhuset i Karlstad.
”Ger IgA glomerulonefrit ökad risk för cancer?”
En av de vanligaste njursjukdomarna är så kallad IgA glomerulonefrit, som kan drabba människor i alla åldrar. Det är en autoimmun sjukdom utan koppling till livsstil eller arv. Att råka ut för den är att ha otur i livets lotteri.
Nu vill Johanna Rehnberg undersöka om dessa patienter även löper ökad risk för att drabbas av cancer. I sin undersökning kommer Johanna att använda sig av data från ett register på 4 066 individer i Sverige med en biopsiverifierad IgANdiagnos.
Av Ulrika Efthamre
Källa: Njurstiftelsen
Foto: Njurstiftelsen
