Levnadsvanor är ett nyckelområde för folkhälsan ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Nyligen publicerades det Nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling (2022), hädanefter endast Vårdprogrammet.[1]Vårdprogrammet ger vägledning och inspiration för hur hälso- och sjukvårdens arbete med ohälsosamma levnadsvanor kan ske i det dagliga arbetet för jämlik hälsa och vård. Implementeringen av det nationella vårdprogrammet vid ohälsosamma levnadsvanor och i synnerhet kvalificerat rådgivande samtal ställer stora krav på hälso- och sjukvårdspersonalen.
Nya brittiska riktlinjer
Nyligen publicerades brittiska kliniska riktlinjer för fysisk aktivitet och levnadsvanor för kronisk njursjukdom[2] , vilka kan bidra till implementeringsarbetet av Vårdprogrammet. Detta är den första rapporten i sitt slag som sammanställer evidensen avseende fysisk aktivitet och levnadsvanor för tre patientgrupper med kronisk njursjukdom: patienter med kronisk njursjukdom (ej i dialys), hemodialys patienter och njurtransplantationspatienter. För varje patientgrupp sammanfattas den aktuella vetenskapliga evidensen i form av rekommendationer för det kliniska arbetet.
Några exempel på rekommendationer för varje patientgrupp:
- Patienter med kronisk njursjukdom (CKD stadium 1–5, vuxna äldre >18år)
- Fysisk aktivitet och träning bör uppmuntras hos komplikationsfria patienter och stabilt tillstånd avseende samsjukligheter. Fysisk aktivitet och träning rekommenderas enligt något modifierade för denna patientgrupp riktlinjer från 2019[3]. Som exempel kan nämnas träning som främjar muskelstyrka, balans och flexibilitet minst 2 gr/veckan, fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå 150 minuter/veckan, eller att bryta upp långvarigt stillasittande.
- Viktkontroll: alla patienter bör erbjudas tillgång till multiprofessionellt stöd när till exempel anmärkningsvärda förändringar noterats avseende antropometriska parametrar.
- Andra levnadsvanor: rökning, alkohol, droger. Rökstopp och alkoholkonsumtion enligt de nationella riktlinjerna rekommenderas, samt att droganvändning för rekreation bör undvikas.
- Hemodialys patienter
- Fysisk aktivitet och träning bör uppmuntras hos alla komplikationsfria patienter. Fysisk aktivitet på måttlig intensitetsnivå 150 minuter/veckan (alternativt 75 minuter på hög intensitetsnivå eller en kombination av dessa) rekommenderas. Här ingår träning såväl under som efter dialysbehandling. Tillräcklig fysisk aktivitet kan var till hjälp för att minska dödlighet (relaterad till hjärtkärlsjukdom och total). Träningen bör ledas av kvalificerad personal. För att optimera deltagandet bör man uppmärksamma patientens individuella behov och personalhinder.
- Viktkontroll: alla patienter bör sträva efter en BMI mellan 20–30 kg/m2. Multiprofessionellt perspektiv rekommenderas som innefattar utvärdering av nutritionsbehov samt främjandet av fysisk aktivitet utifrån strategier för bettendeförändring. Bariatrisk kirurgi kan övervägas för patienter där aktuell MBI utgör hinder för njurtransplantation.
- Andra levnadsvanor: samma rekommendationer avseende rökning, alkohol och droger som för föregående patientgrupp.
- Patienter före och efter njurtransplantation.
- Tillräcklig fysisk aktivitet och träning, före och efter transplantation, kan minska dödligheten. Strukturerad träning, minst 3 gr/veckan hos komplikationsfria patienter, ledd av kvalificerad personal, bör betraktas som ett sätt att förbättra muskelstyrka, funktionell kapacitet, livskvalitén m m. Träningen bör individualiseras utifrån patientens mål/förväntningar, patofysiologi, tidigare erfarenheter och transplantations status. Träning före transplantationen kan bidra till ökad aktivitetsnivå före samt återhämtning efter transplantationen.
- Viktkontroll: BMI bör undersökas noggrant hos alla transplantationskandidater. Kandidater bör inte uteslutas enbart pga. BMI nivån. Vid BMI> 25 kg/m2 bör mottagaren erbjudas stöd att gå ner i vikt. Alla kandidater bör ha tillgång till multiprofessionella insatser avseende viktkontroll. Efter transplantationen bör man sträva efter en BMI ?25 kg/m2
- Andra levnadsvanor: samma rekommendationer avseende rökning, alkohol och droger som för föregående patientgrupp.
Jag anser att dessa riktlinjer kan användas som kunskapsstöd vid implementering av Vårdprogrammet. Detta inte minst mot bakgrunden att det specifika kapitlet om kronisk njursjukdom i den evidensbaserade handboken FYSS (Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) inte reviderades 2021.[4] Glädjande nog sätts i dessa riktlinjer fysisk aktivitet in i ett större sammanhang avseende folkhälsan(levnadsvanor) vilket också är i linje med Vårdprogrammet.
Av Constantina Lomi, specialistsjukgymnast, Lic Med Sci, MMEdu, Fil kand, Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Freepik.com
[1] Nationellt system för kunskapsstyrning Hälso- och sjukvård, Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor: prevention och behandling, 2022, https://d2flujgsl7escs.cloudfront.net/external/Nationellt-vardprogram-vid-ohalsosamma-levnadsvanor-prevention-och-behandling.pdf [hämtad 2023-09-15].
[2] Baker, L.A., March, D.S., Wilkinson, T.J. et al. Clinical practice guideline exercise and lifestyle in chronic kidney disease. BMC Nephrol 23, 75 (2022). https://doi.org/10.1186/s12882-021-02618-1
[3] UK Chief Medical Officers’ Physical Activity Guidelines (publishing.service.gov.uk)
