Återhämtning från covid-19 vid kronisk njursjukdom kan öka begränsningarna i vardagen. Kvarvarande långtidssymtom hos kroniskt njursjuka kan ge ytterligare trötthet och muskelsvaghet.

Coronapandemin finns i vår vardag och många har nu fått en tredje påfyllnadsdos med vaccin. Trots åtgärder och restriktioner ses en ökning av insjuknande igen. Vi lär oss kontinuerligt av pågående forskning hur behandling och rehabilitering bör ske. Vad vi vet är att det varierar hur lång tid det tar att återhämta sig efter covid-19. Det varierar även hur länge och hur sjuk man blir. Vissa behöver vårdas på sjukhus, andra klarar sig med lättare symtom. Många som genomgått covid-19 har kvarvarande symtom efter tillfrisknandet, eller får nya symtom senare. 

Kvarvarande symtom

De kvarvarande symtom många upplever är muskelsvaghet, nedsatt lungfunktion, svår trötthet och orkeslöshet. Ett sällsynt men förekommande symtom som uppmärksammats i samband med postcovid är kraftig hjärtklappning och blodtrycksfall vid uppresning som kan bero på en dysfunktion i det autonoma nervsystemet, posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS). Andra besvär vid POTS är illamående, dimsyn, huvudvärk och trötthet. Det är vanligt att känna sig mycket trött lång tid, ibland i flera veckor, eller månader för den som varit mycket sjuk. För de flesta avtar symtomen gradvis, och de flesta behöver inte söka vård. Men vissa får långvariga eller allvarliga symtom och behöver utredning, behandling, rehabilitering och uppföljning. 

Detta är fortfarande så nytt att det är svårt att säga hur många patienter det gäller, men hälso- och sjukvården kommer att påverkas framöver och behöver planera för patientgruppen. Alla aktörer behöver planera för rutiner för rätt mottagande. Sjukvården behöver säkra att patienter med postcovid får individanpassad vård på rätt nivå – oavsett region och hur vården är organiserad där.  

Rehabilitering 

Betydelsen av fysisk aktivitet i rehabiliteringen efter covid-19 har efter hand uppmärksammats. Lång tids inaktivitet och sängläge leder till kraftig försvagning av muskulatur och nervpåverkan men också nedsatt kondition. Denna förlust av funktion tar olika lång tid att ersätta, främst beroende på sjukdomsgrad och komplikationer. Kvarvarande långtidssymtom kan även inkludera kognitiva symtom. Detta tillstånd behöver studeras närmare avseende specifik behandling och rehabiliteringsbehov. Det är viktigt att beakta kvarvarande långtidssymtom gällande de kroniskt njursjuka patienter som blivit sjuka i covid-19, då efterföljande symtom liknar i mångt och mycket symtomen vid kronisk njursjukdom. En påspädning av ytterligare trötthet och muskelsvaghet efter genomgången covid-19 för en person med kronisk njursjukdom kan bli påtagligt begränsande i vardagen, oberoende på vilket stadium man befinner sig i, i dialys eller efter njurtransplantation. 

Mycket energi går då åt till det lilla i vardagen och det kan vara skönt att få stöd i att komma igång med fysisk träning och andra aktiviteter på en lagom nivå. Bra är att vända sig till en fysioterapeut, antingen i primärvården eller inom njursjukvården, som initialt kan hjälpa till med att komma igång med detta. 

Bättre med flera korta pass

Att börja träna på egen hand går dock utmärkt och då kan korta promenader vara en början för att återfå ork och muskelkraft. Flera korta pass är bättre än ett långt. För patienter som är i väntan på en njurtransplantation eller som efter transplantation smittats av covid-19   är det viktigt att träffa en fysioterapeut som kan testa funktionell fysisk kapacitet med exempelvis 6 minuters gångtest och ett sit-to-stand test (uppresningstest) med samtidig mätning av puls och saturation samt skattning av andfåddhet, bentrötthet och ansträngning. Ibland finns dock ett behov av teambaserad bedömning och rehabilitering på specialistnivå för att våga öka aktivitetsnivån och hitta motivationen för sin rehabilitering. På många sjukhus finns numera en postcovid-mottagning där det erbjuds fortsatt rehabilitering i ett interdisciplinärt team. En remiss till en sådan postcovid mottagning och stöd med rehab kan bidra till en förbättrad livskvalitet.

Av Mia Trondsen

Foto Mia Trondsen

Referenser:

Läkartidningen. 2021;118:21006, 1177.se